Ebbot Lundberg, sångare i bandet Soundtrack of Our Lives, som har turnerat tillsammans med Oasis, låter överraskad när han nås av nyheten om att bröderna Gallagher ska återförenas.
– Jag har ingen aning, du får fråga dem. Men det är så med alla band, de återförenas alltid till slut om inte någon blir skjuten.
Det är decennier sedan som de båda banden turnerade tillsammans, men Lundberg träffade nyligen flera av Oasismedlemmarna när det återförenade Soundtrack of Our Lives spelade i London.
– De kom och såg oss, alla utom Liam. Så de kanske fick inspiration av oss. De kanske såg att det går ändå trots allt, säger Lundberg och skrattar.
Blir du glad?
– Det är alltid kul för roliga personer att återförenas. Jag önskar dem lycka till. Men jag kommer inte att resa någonstans för att se dem spela.
Musikjournalisten Tali da Silva tycker att återföreningen är en av årets största musiknyheter, eftersom ingen trodde att den skulle bli av.
Jag känner fortfarande att ”jag tror det när jag ser det”, de ska ändå hålla sams fram till nästa sommar, säger hon.
Hon framhåller att Oasis var ett av de största banden på 90-talet, och att de tillsammans med Blur var ansiktet utåt för brittpopen. De lyckades förena en grabbig rock and roll med en viss sentimentalitet och stora känslor, anser da Silva.
De personifierade också den bråkiga rockstjärnan, säger da Silva, som framhåller att det var på modet under 90-talet.
Hon tycker att flera av låtarna håller än, men att mycket är sönderspelat.
Bara tanken på att behöva höra ”Wonderwall” igen känns outhärdlig.
Tror du att de tjänar mycket på det här?
– Jag tror att de gör detta gratis, för en korv med mos.
Pr-konsulten Ninna Prage är ett stort Oasisfan och har följt dem sedan tidiga tonåren, och hon är lycklig över nyheten.
– Samtidigt är jag lite kluven för jag har alltid funderat på om man vill se en återförening eller inte, det är dubbelt när man har tyckt så jäkla mycket om ett band när de var som bäst. Det finns alltid en risk med återföreningar.
Hon fastnade för Oasis 1994, för kombinationen av Noels låtskriveri och Liams sång.
– Den var något alldeles särskilt när Liam var som bäst, det råa innerliga han hade. Om man drar en parallell till de andra banden i samma period var Oasis rocken, Blur och Pulp var pop men Oasis hade gitarrerna.
Ninna Prage uppskattar också dramaturgin kring bandet, med två bröder som båda har starka profiler.
– Det är som att se två skådespelare på Dramaten som har känslorna utanpå, man vet aldrig vad som ska hända, säger hon och jämför dem med Piff och Puff.
– De kompletterar varandra. Så jag hoppas de gör någon intervju tillsammans igen, bara det vore jättefint eftersom de har varit osams så länge. Det har varit sorgligt att två så coola och bra personer, och bröder dessutom, haft så dålig kontakt.
Trots att hon är nervös över återföreningen tvekar Ninna Prage inte heller över att resa i väg för att se dem.
– Det pågår redan planering. Jag kan inte se Instagram fyllas med klipp med andra som är där.
