Om mindre än ett år ska effektavgifter ha införts i hela landet. Innan det behöver beslutsfattare, ansvarig myndighet och nätföretagen vidta en rad förbättringsåtgärder, konstaterar forskare i en starkt kritisk rapport.
Men helst av allt skulle införandet stoppas helt och planerna skrotas, tycker experterna bakom rapporten personligen.
– Det här borde parkeras genast. Det är aldrig för sent, utan en idiotisk reform måste man kunna backa från, säger medförfattaren Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola.
De konstaterar i rapporten att systemet med effektavgifter är krångligt och svårt för vanliga elkunder att förstå, och att det krävs omfattande kommunikationsinsatser om det ska finnas någon chans över huvud taget att uppnå det som är syftet med avgifterna: att trycka ner effekttopparna i elnätet.
Men även då är det osäkert om det kommer att fungera.
– Tittar man på vad vi har lärt oss av tidigare införande av effektavgifter, både i Sverige och i andra länder, så visar det sig att de i bästa fall har en väldigt, väldigt liten effekt. Men mer troligt ingen påverkan alls på abonnenternas beteende, säger Magnus Söderberg, professor i nationalekonomi vid Griffith University i Australien.
Att Energimarknadsinspektionen (Ei) trots detta har fortsatt processen med införandet övergår hans förstånd, fortsätter han.
– Jag kan för mitt liv inte förstå det. Jag tror inte man har koll på forskningsfronten helt enkelt. Det går inte att förklara det på något annat sätt. Och eftersom de är en expertmyndighet så måste de kritiseras för detta.
Mats Nilsson ser en risk att hela idén om att människor ska reagera på elpriset raseras när de plötsligt har ytterligare en prisfaktor som man ska reagera på, som kan säga raka motsatsen till vad elpriset säger.
Exempel: ett lågt elpris är en signal om att det är ett bra läge att ladda elbilen, tvätta, diska och starta bastun. Men effektavgiften signalerar samtidigt att hushållet ska passa sig för att använda för mycket el på en och samma gång, för då straffas det med högre effektavgift.
– Det förstör den grundtanke vi hade när vi satte energimarknaden och det riskerar att få kunder att bli mer passiva än de redan är, säger Mats Nilsson.
Bakgrunden till införandet är ett EU-direktiv som säger att tariffer ska utformas på ett sätt som bidrar till effektivt nyttjande av elnäten. Utifrån detta har Energimarknadsinspektionen tagit fram bestämmelser för hur och när de svenska nätbolagen ska införa effektavgifterna.
Men det är ingen ursäkt för Energimarknadsinspektionen, menar Magnus Söderberg.
– Man kan inte bara göra det man blir tillsagd. Man har en skyldighet att se till att besluten är effektiva och att de är grundade i den bästa kunskap vi har. Och det är inte det här. Bara för att EU säger någonting så är det inte alltid rätt.
Vad hade varit en bättre väg för att minska effekttoppar?
– Testa ett mjukare sätt med informationskampanjer först. Att lita på att individen lyssnar och gör vad som är bra för samhället, innan man slår till med storsläggan och tvingar alla att införa effektavgifter, säger Magnus Söderberg.
Tanken med avgifterna är att den som sprider ut sin elanvändning över dygnet och till tider då få andra använder el ska belönas med lägre kostnad. I rapporten konstaterar man att risken, om avgifterna skulle få önskad effekt på hushållen, är att nätbolagen ser minskade intäkter och då höjer sina andra nätavgifter.
– För nätbolagen skulle det i ett sådant läge bli ett nollsummespel, men för abonnenterna så kommer det minska på ett ställe för att de gör rätt men öka på ett annat, säger Magnus Söderberg.
Energimarknadsinspektionen besvarar DN:s intervjuförfrågan med ett mejl. Myndigheten har visst tagit del av befintlig forskning och studier, enligt enhetschefen Pia Nurmi.
”Det finns gott om studier som visar på en tydlig respons, men också studier där responsen har varit begränsad. Spridningen i observerad respons mellan studier är stor, och en slutsats är att kundernas respons på en prissignal inte enkom beror av priset i sig”, skriver hon.
Införandet av avgifterna kommer att behöva kombineras med kommunikationsinsatser och andra insatser för att stötta hushållens förmåga att anpassa sig efter effektavgifterna, uppger hon vidare.
”Ei arbetar aktivt med alla dessa delar genom regelutveckling, kommunikation och tillsyn”, står det i mejlet.
Läs även:
Chockavgift slår ut laddstationer
Oskäliga höjningar av nätavgift kan fortsätta i två år till




