Lyrik

Sorin Masifi

”Skadad Skapad Åter”

Norstedts, 216 sidor

Sorin Masifis ”Staten Systrarna Dikten” (2022) var en bländande debutbok. Poetiskt vävde hon samman den kurdiska erfarenheten med förlusten av en syster, där diktjaget hade flera biografiska likheter med författaren själv. På så vis blir nya ”Skadad Skapad Åter” en inzoomad fortsättning, en fördjupning och ytterligare ett lager av tragedin. I inledningen skriver Masifi en smärtsamt saklig presentation:

”Samma kväll som min syster dog misstänkliggjordes vi och polisens huvudtes blev snabbt att min syster inte hade tagit sitt liv utan blivit mördad av två familjemedlemmar, jag och min pappa.”

Ja, ”Skadad Skapad Åter” är en uttalat självbiografisk diktsamling om en rasistisk rättsskandal. I jämförelse med debuten är poesin här mer konkret, mer direkt på smärtpunkten. Vissa stilgrepp känns igen, som att Masifi låter dikten studsa mot citat av författare som Herta Müller och Gunnar Björling. Det är en berättelse om ett specifikt trauma, men lika mycket om bearbetningsprocessen. Det finns alltid en risk när författare vill skriva om sitt skrivande, men hos Sorin Masifi fyller det en funktion, på flera olika nivåer.

Vi får läsa om pappan som insisterade på att föra sin egen talan vid rättegången (”Du påpekade att domaren var under massmedias inflytande/ Och att det massmediala perspektivet, liksom rättsväsendet, var rasistiskt”). Om förhörsledaren som använder orden som vapen. Masifi skriver att hon hatar ordet ”kurd” på svenska, och under den effektiva parollen ”Jag är en rubrik” följer ett slags kollagedikt där stroferna utgörs av svenska tidningsrubriker om just kurder. Språkets makt är stor. Masifi konstaterar att man aldrig kan få tillbaka sig själv genom att skriva, men att skriften kan fungera som minnesmärke eller ett herbarium.

Språket blir ett sätt att minnas, men också ett sätt att skapa sin egen verklighet när den egentliga krackelerar. Som läsare lever man sig onekligen in i familjens tragedi, en sorg som de därtill blir berövade. Vreden och sorgen förmedlas knappast subtilt, men inte desto mindre träffsäkert:

det finns inget ord för när ditt liv klyvs itu
för själva klyvningen – det ordet finns inte

Men också här, i ett mer prosaiskt stycke: ”När vakten öppnade dörren till cellen gick det som en chockvåg genom mig, min hjärna scannade rummet blixtsnabbt efter något att ta mitt liv med.”

Med debuten visade Sorin Masifi upp sig som ett av Sveriges stora poetiska löften. ”Skadad Skapad Åter” är inte en lika stark bok. Men som anklagelseakt och vittnesskildring är diktsamlingen lika effektiv som brutal. Jag blir – triggervarning för kritikerkänslor – drabbad av desperationen och vanmakten, och imponeras av magnetiska formuleringar som ”jag häller ut mig ur min egen knäskål”. Mot slutet klingar dikten ut med en känsla av att författaren tagit tillbaka sin sorg och gjort processen till sin egen:

Min sorg är inte bruten
Min sorg är hel hel skimrande ren

Läs fler texter av Gabriel Zetterström och fler recensioner av aktuella böcker i DN Kultur.

Share.
Exit mobile version