In i det sista var det osäkert om frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur – Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay – skulle kunna antas.

Men på fredagen fick det stöd av EU-ländernas ambassadörer i Bryssel, ett beslut som sedan ska godkännas skriftligt i EU:s huvudstäder fram till klockan 17.

Frankrike, Polen, Österrike, Irland och Ungern gav tummen ned och Belgien avstod från att rösta. Men det räckte inte för att stoppa avtalet, sedan Italien bytt sida och ställt sig bakom uppgörelsen.

Beslutet krävde kvalificerad majoritet, alltså minst 15 länder och minst 65 procent av EU:s befolkning.

”Avtalet är bra för Sverige och EU, kan leda till tusentals billigare produkter för konsumenter och nya jobb. När USA sluter sig är det än viktigare för oss att hitta nya marknader. För svensk del ser vi stor potential för industrivaror, fordon och läkemedel.” skriver handelsminister Benjamin Dousa till DN.

Det har tagit ett kvarts sekel av förhandlingar innan EU och Mercosur-länderna för ett drygt år sedan kunde enas om den slutliga texten. Sedan dess har EU-kommissionen behövt sockra budet i sista-minuten-förhandlingar med en rad EU-länder.

Framför allt Frankrike och Polen har varnat för att deras jordbruk riskerar att slås ut i konkurrensen från billig import från Latinamerika.

Den oron delas av jordbrukare från fler länder. I december tog tiotusen bönder från hela Europa till gatan i Bryssel för att protestera mot vad de upplever som en ohållbar ekonomisk situation, med minskat EU-stöd, högre pris på gödsel – och det kommande Mercosuravtalet.

För att övertyga de skeptiska länderna har EU-kommissionen bland annat fått in en ”skyddsklausul” i avtalet, som gör det möjligt att stoppa importen av känsliga jordbruksprodukter.

Och tidigare i veckan meddelade man att ytterligare 480 miljarder kronor i EU-budgeten frigörs till jordbruksstöd.

Det räckte för att övertyga Italien. Men inte Frankrike.

I Frankrike har Mercosuravtalet blivit en brännhet inrikespolitisk fråga – och en allt större huvudvärk för president Emmanuel Macron.

Under torsdagen blockerade franska bönder gatorna i Paris i protest mot Mercosur.

Det största oppositionspartiet Nationell samling har gjort kritik mot handelsavtalet till en helt central fråga. Och partiledaren Jordan Bardella, som också är ledare för EU-parlamentets ytterhögergrupp Patrioterna, hotar med dubbla misstroendeomröstningar: mot EU-kommissionen och den franska regeringen.

Men på andra håll jublar man över fredagens EU-beslut. Mercosuravtalet skapar världens största frihandelsområde, med hela 700 miljoner konsumenter.

EU-ländernas export till Latinamerika beräknas öka med 39 procent, framför allt av bilar, maskiner och kemikalier, och vinsten fram till 2040 beräknas uppgå till motsvarande 800 miljarder kronor, visar EU-kommissionens kalkyler.

Men vinsten är inte bara ekonomisk. I EU brådskar det att göra sig mindre beroende av USA och Kina, och stärka det egna inflytandet i världen. Källor i EU spekulerar om Donald Trumps aggressiva tongångar mot Grönland hjälpte Mercosuravtalet över mållinjen.

I och med fredagens beslut väntas EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen resa till Paraguay i nästa vecka och sätta den slutliga kråkan på avtalstexten under en ceremoni.

Därefter måste avtalet också godkännas i EU-parlamentet och vissa delar också i nationella parlament.

Läs mer:

Svenska bönder var med och intog Bryssel för att protestera

Share.
Exit mobile version