Beskedet kom som en överraskning.
Utredarna har i nästan ett år undersökt hur Västra Götalandsregionen (VGR) ska gå vidare efter det katastrofala försöket att införa journalsystemet Millennium i november förra året. Många inom vården befarade att regionen skulle göra ett nytt försök, men den 89-sidiga slutrapporten kommer till en tydlig slutsats: Det är dags att skrota Millennium.
– Det finns inte ett enskilt skäl som väger tyngst. Det är verkligen summan av allt som gjort att vi landat i det här, men det är klart att medarbetarnas upplevelse av implementeringen har påverkat oss starkt, säger Anders Kullbratt som tillsammans med Per Albertsson lett Samordningsgruppen, det organ som utrett Millenniums framtid.
Det är en upplevelse som många inom vården kallar traumatisk. Millennium var i drift i drygt tre dygn vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och i primärvården i de omgivande kommunerna.
Tre dygn som kantades av stress och oro. Remisser försvann, det var svårt att skriva ut recept och systemet var så omständligt att arbeta i att patientbesöken tog många gånger längre tid än normalt att dokumentera. Många kliniker och vårdcentraler övergav helt digitala verktyg och började föra journal med penna och papper innan införande stoppades.
Läkarförbundet har tydligt sagt sitt – trots att Millennium hittills kostat regionen 3,7 miljarder kronor är det inte ett tänkbart alternativ för den svenska vården.
Vad har ni fått för de pengarna?
– Vi har fått gemensamma arbetssätt och processer, vi har jobbat väldigt mycket med en standardisering av vården som vi kommer att ha nytta av, säger Per Albertsson.
Utredarna föreslår ett omtag. I stället för att köpa upp ett enda system som ska uppfylla alla vårdens behov, som tanken var med Millennium, föreslår de en modulär lösning. Det vill säga att upphandla olika system för olika delar av verksamheten och sedan koppla ihop dem.
Det blir dyrare än att köpa in ett nytt sammanhängande system. Notan beräknas till runt 11 miljarder kronor och det kan ta tio år att genomföra hela skiftet, även om vissa system kan vara på plats inom några år från ett politiskt beslut – och det finns en viss brådska. Redan 2013, när regionen beslutade att byta journalsystem, dömdes dagens system ut som föråldrade.
Men vad som sker med kontraktet med Oracle kan regiondirektören Ann-Charlotte Järnström i dagsläget inte svara på.
– Jag kan inte säga i dag exakt hur samtalen med Oracle ser ut.
Men det är ett kontrakt värt 2,1 miljarder kronor, om ni inte säger upp det måste ni väl betala dem?
– Vi har inte påbörjat de samtalen ännu.
– Vi ser Oracle som en viktig leverantör som vi vill fortsätta att ha en god relation till oavsett.
Oracle levererar flera av de system som den Västsvenska vården använder i dag som Millennium var tänkta att ersätta, som journalsystemet Melior som de offentliga sjukhusen använder.
Är ni säkra på att Oracle fortsätter att leverera de systemen även om ni drar er ur Millennium?
– Som en grundposition förväntar jag mig att Oracle, precis som vi, är professionella. Vi har förstås förberett oss för olika tänkbara scenarion, men vår utgångspunkt är att vi vill fortsätta ha en god relation med Oracle och att de fortsätter att leverera de system vi har i dag, säger Anders Kullbratt.
Vad säger Oracle om det?
– Vi kan inte gå ut med vilka dialoger vi haft, säger Ann-Charlotte Järnström.
VGR har varit sparsamma i sin kritik av techjätten Oracle. Nu skriver utredarna dock att problemen i Borås påverkar förtroendet för bolaget; att de ”inte har förmåga att svara upp mot de krav och behov som VGR har”. Men under intervjun med DN vill de samtidigt tona ner budskapet.
– Det kanske är mer att vi inte har förtroende för att de kan genomföra de förändringar av Millennium vi behöver, och det kanske inte är så mycket Oracles fel utan att systemet är så komplext, säger Per Albertsson.
Har Oracle gjort ett bra jobb?
– Det finns ju både ris och ros. Det är uppenbarligen så att det samordnade resultatet blivit att man inte förmår anpassa Millennium efter behoven i VGR, säger Ann-Charlotte Järnström.
Bär Oracle en del av ansvaret för det?
– Det här programmet är något som Oracle och VGR drivit gemensamt, jag skulle säga att det finns många delar som gjort att man hamnat där man hamnat. Vi är två parter i det här.
Jag anar en viss motvilja att uttrycka kritik mot Oracle, vad beror det på?
– Jag skulle säga att det finns både ris och ros.
Dagens Nyheter har sökt Oracle, vars presstalesperson inte svarat på DN:s kontaktförsök sedan i december 2024.
