Under helgen inträffade flera stora skalv i Malmberget i Gällivare kommun. Skalven inträffade på grund av sättningar i LKAB:s gruva vilket kan bero på ofrivilliga rörelser i berget. Som högst uppmättes skalv med en magnitud på ungefär 3,0.
Boende i bostadsområdet östra Malmberget som DN har pratat med vittnar om obehag under skalven. John Thörnlind är en av husägarna.
– Det mullrade hela dagen. Det går inte att vänja sig, smällarna är så jävla otrevliga, säger han.
Skalven som har inträffat under åren har även påverkat hans hund Orbit.
– Jag har en gammal hund som jag inte kan lämna hemma på dagarna, han rädd för smällarna. Det är förjävligt att människor och djur ska behöva vara rädda för att det är som det är.
Efter helgens händelser meddelade LKAB under tisdagen att de tycker att en avveckling av östra Malmberget ska övervägas. Bolaget ska kontakta berörda myndigheter för att klargöra situationen kring miljökravet för seismisk aktivitet
– Vad LKAB ser efter den senaste helgens stora skalv och de upprepade skalv vi haft, är att nu är störningarna nog på en sådan nivå där vår tolkning av miljövillkoren innebär att vi på allvar måste överväga en avveckling av området, säger Michael Palo, affärsområdeschef Järnmalm på LKAB, i ett pressmeddelande.
Han menar att det behöver finnas lagliga grunder för att kunna avveckla ett område, vilket inte finns i dag. LKAB har vid flera tidigare tillfällen meddelat att de håller sig inom de villkor som finns från mark- och miljödomstolen gällande hur mycket marken får röra sig.
John Thörnlind uppskattar LKAB:s nya besked.
– Om LKAB har börjat tänka i de banorna visar det att det finns mänsklighet i dem också.
– Då är bara att hoppas att kommunen är snabb på att tilldela mark så de omgående kan börja bygga och ersätta oss med nya hus.
I dag finns det 144 villor kvar i östra Malmberget. Boenden i området har periodvist fått smutsigt vatten i kranarna och lever med dåliga vägar och buller från gruvan.
De som äger villor i östra Malmberget har i nuläget rätt att få sina hus inlösta av LKAB som har erbjudit marknadspris för husen. Men det är ingenting som är aktuellt för John Thörnlind. Han vill ha nyckel mot nyckel, alltså att LKAB ger honom ett nytt hus
– Jag har totalrenoverat huset och skulle jag få två miljoner för huset så skulle jag inte kunna köpa ett likvärdigt hus i Gällivare.
Fakta.Samhällsomvandlingen i Malmberget
Under de senaste årtiondena har tätorten Malmberget i Gällivare kommun krympt till förmån för utbyggnaden av den statliga gruvjätten LKAB:s järnmalmsgruva. Men bostadsområdet östra Malmberget skulle bli kvar.
Tidigare fanns det cirka 500 villor i östra Malmberget, i dag står 144 stycken kvar. LKAB har erbjudit sig att köpa husen från de som vill sälja, till ett marknadspris som bedöms utifrån att fastigheten skulle stå i Gällivare och inte påverkas av gruvan. Enligt bolaget har 32 av 144 husägare tagit erbjudandet och fått ekonomisk ersättning.
Källa: LKAB
De skalv som skakade kommunen i helgen var ovanligt stora, det menar Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet.
– Det var tre relativt stora i lördags, den största med en magnitud på ungefär 2,9. Det var ett ännu större skalv den 17 september, på 3,1, men annars har vi inte haft något så stort tidigare i år.
Många av de riktigt stora skalven i Malmberget handlar om bergutfall, alltså att en större mängd berg rör sig ett tomrum. Enligt Björn Lund har det nationella seismiska nätet (SNSN) registrerat 21 större seismiska händelser från lördagseftermiddagen till söndagen.
– I Malmberget bryter man nerifrån och uppåt och det kan lätt bli större hålrum som påverkar marken ovanför och gör att den sjunker.
Han förklarar det som att när skalven sker skakar marken och husen skakas om.
– Det folk känner är detsamma som om det hade varit en naturlig jordbävning. Men när vi tittar på det ser det tekniskt lite annorlunda ut när det handlar om sådana här bergutfall, jämfört med riktiga jordbävningar långt nere i jordskorpan.
Fakta.Bevakning av skalv
Det svenska nationella seismiska nätet (SNSN) samlar in data på rörelser i berggrunden i Sverige och övervakar jordbävningsaktiviteten i Sverige och utomlands. SNSN registrerar mellan 700 och 1000 jordskalv i Sverige per år. I medeltal de senaste tio åren förekommer ett till två skalv per år med magnitud över 3, 16 skalv har magnitud mellan 2 och 3 och övriga är skalv med magnitud mindre än 2.
Källa: Uppsala universitet