Vita balar blockerar insynen genom fönstren på depån i Rosersberg, där de har travats i väntan på att färdas vidare ut i Europa. Inuti döljer sig kanske den där t-shirten som du lessnat på, eller ullkoftan du råkat krympa – för oddsen är stora att ditt textilavfall hamnat just här.
Organisationen Human Bridge tar emot mer kläder än någon annan i Sverige, och många kommuner har vänt sig till dem för insamling av textilier. Men textillagens effekter har förvånat organisationen, särskilt den biträdande direktören Lars Råsberg. Under de senaste veckorna har han fått pudla i media, som han själv beskriver det, efter att hans egen prognos spruckit i sömmarna.
– Ingen kunde i sin vildaste fantasi tro att det skulle öka så mycket. Vi blir tagna på sängen när det gäller både utrustning och transporter. Inte avsättning, för det har vi, men just det här med att hantera volymen. Det har varit och är fortsatt en utmaning, säger Lars Råsberg i telefon från huvudkontoret i Holsbybrunn och fortsätter:
– I grunden tycker jag att det är jättebra. Det betyder att folk hörsammar reglerna och tycker att det här är något som är värt att ta vara på.
På plats i depån i Rosersberg är Göran Nyström, Human Bridges regionchef för Stockholm och Uppsala. Tillsammans med depåchefen Eddie Khalaf har han roddat under de senaste veckorna för att hantera det ökade inflödet.
– Vi genomförde analyser under förra året för att försöka förutspå hur mycket det skulle bli. Men januari har varit… Då ökade vi med 50 till 60 procent i volym bara i min region, jämfört med förra året. Och med 40 procent i februari. Det är en enorm ökning.
Samtidigt pågår en stor investering i verksamheten. Ljudet av backande truckar och dunsar från klädbalar blandas med borrande och slammer. Montörer från Italien är på plats för att färdigställa den nya sorteringslinjen, som är Human Bridges nya satsning. Den ger förutsättningar att sortera mellan 15 000 och 20 000 ton textilier om året.
– Fortsätter utvecklingen som vi har sett de senaste veckorna så måste vi växa för att klara av det. Kanske kommer vi kunna sortera åt andra också, för vi bygger helt klart upp den största kapaciteten som finns i Sverige i dag, säger Göran Nyström.
Men inte alla textilier går att återanvända. Sedan textilavfallslagen trätt i kraft lämnas obrukbart material in på återvinningscentralerna till Human Bridge, och kunskapen verkar vara liten om vad som faktiskt gäller.
– Tyg som är starkt nedsmutsat, oljigt, blodigt – det är kontaminerat. Det är även trasiga skor, små tygbitar, strumpor med hål i. Det går tyvärr inte att göra något med i dag, säger Göran Nyström.
Att återvinna textilier, från ett plagg till ett nytt, är en väldigt svår process. I nuläget går mindre än en procent av världens textilavfall att återvinna från fiber till fiber. Av Sveriges textilavfall som skickas utomlands används omkring 20 procent som råvara till nya produkter, enligt Naturvårdsverket.
Human Bridges fokus är inte återvinning, utan återanvändning. Det kräver att textilierna som samlas in inte är i allt för dåligt skick, berättar Göran Nyström. Och om klädbergen på återvinningscentralerna ska minska framöver krävs det ännu mer, menar regionchefen.
– Då får man utgå från steg ett – hur mycket köper vi? Kan vi få ned konsumtionen, särskilt med fast fashion, kommer mängden slängda kläder att minska. Det handlar om att få ut information, men framför allt om att förändra ett beteende. Det är utmaningen.
Läs mer:
Branschen i limbo när ny lag om textilavfall införs: ”Fel ordning”
Sverige saknar system för att klara EU-krav på klädinsamling
De lagar trasiga prylar – helt gratis
