Regeringen meddelade på måndagen att ansökningar om 13 stora vindkraftsparker i Östersjön inte kommer att beviljas. Skälet är att kraftverken enligt Försvarsmakten skulle försämra Sveriges militära förmåga. Störningar för radarsystem och signalspaning och begränsningar i hur flygvapnet kan operera är några av problemen.
Målkonflikten mellan havsbaserad vindkraft och det militära försvaret är känd sedan länge, men att det blir totalstopp i stora delar av Östersjön kom som något av en chock för branschen.
– Jag tycker att det är ett väldigt olyckligt besked att Sverige går miste om den här storskaliga elproduktionen som verkligen behövs i södra Sverige, säger Hillevi Priscar.
Hon är Sverigechef på OX2, ett av de bolag som nu får skrota flera stora projekt som planerats under lång tid. Enligt Hillevi Priscar handlar det om ”hundratals miljoner” som redan har plöjts ner tillsammans med partnern Ingka som är Ikeas holdingbolag.
På regeringens pressträff på måndagen menade försvarsminister Pål Jonson att tekniska lösningar inte räcker för att undanröja hindren som vindkraften skapar för Försvarsmakten.
Hillevi Priscar pekar på Polen som ett exempel på att vindkraft och militären kan samsas i Östersjön. Tekniken som kan kompensera för eventuella problem utvecklas fort, vilket enligt henne även gäller tekniken som kan skapa stabilitet i ett elsystem med mycket vindkraft.
– Jag tolkar det här som att man faktiskt inte vill ha havsbaserad vindkraft. Kanske förstår man inte riktigt vad projekten innebär, säger Hillevi Priscar och fortsätter:
– De senaste åren har den politiska risken i Sverige ökat till 100 procent. Man lägger en död hand över hela havet. Det gör att vi måste fundera på var vi investerar pengarna.
Energiminister Ebba Busch menar att regeringen välkomnar alla kraftslag men hon upprepade på pressträffen att i nuläget är större stabilitet och mer effekt viktigare än att tillföra mer vindel i systemet.
OX2 har drivit fyra av de projekt som nu fått nobben: Triton söder om Skåne, Neptunus söder om Öland, Aurora mellan Öland och Gotland och Pleione öster om Gotland. Lägena är valda bland annat för de mycket gynnsamma vindförhållandena.
Tillsammans beräknades parkerna kunna ge 49 terawattimmar per år, ungefär lika mycket som hela den svenska kärnkraften.
Läs mer:
Regeringen nobbar vindkraft: ”Extremt förvånande”
Därför säger Försvarsmakten nej till vindkraft
Fakta.Havsbaserad vindkraft
■ Vindkraft till havs kan ge särskilt mycket el, eftersom det blåser hårdare och verken kan byggas högre utan att de stör lika mycket som på land.
■ Det är regeringen som fattar det slutgiltiga beslutet när det handlar om vindkraft i Sveriges ekonomiska zon. Ekonomiska zonen är den del av havet som ligger 12-200 nautiska mil utanför kusten.
■ Flera myndigheter, däribland Försvarsmakten, har framfört att tillståndsprocessen behöver göras om. Idag ansöker bolagen fritt om att få bygga i ett havsområde. Därefter vidtar prövningen, som efter långa ledtider riskerar att sluta med ett nej, ofta på grund av målkonflikt med försvarsintressen.
■ Alternativet, som tillämpas av flera andra länder, är att staten först pekar ut ett antal områden som lämpliga för vindkraft. Sedan får bolagen tävla om ensamrätten där.
■ Regeringen har tillsatt en utredning som som ska ska komma med förslag i den riktningen.
■ Havsbaserad vindkraft närmare kusten, i det som kallas territorialvattnet, prövas av mark- och miljödomstolarna. Där har berörda kommuner vetorätt, vilket de inte har i ekonomisk zon.
