En ny rapport från Parasport Sverige visar att personer med en funktionsnedsättning får en mindre del av det statliga anslaget till idrottsrörelsen än vad övriga i samhället får. Enligt rapporten gick 2,5 procent av de 2,1 miljarderna från 2024 till idrott specifikt för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt bedömer Myndigheten för delaktighet att mellan 10 och 30 procent av befolkningen lever med en funktionsnedsättning.
– Vi skulle vilja se ett ökat anslag helt enkelt, inte av befintliga medel, utan nya medel som är riktade till parasport, säger förbundsordförande Åsa Llinares Norlin.
Enligt Folkhälsomyndigheten har personer med funktionsnedsättning som grupp sämre livsvillkor, levnadsvanor och hälsa än den övriga befolkningen.
I den nya rapporten pekar Parasport Sverige på att ett ökat idrottande i den gruppen skulle spara samhället pengar i form av minskade sjukvårdskostnader.
– Konsekvensen av att inte vara fysiskt aktiv och röra på sig blir större för den här gruppen. Jag själv, som saknar vänster underarm och vänster underben, belastar min kropp på ett annat sätt än om man har två armar och två ben. Det gör att jag lättare får ont, belastar snett och lyfter snett, säger Llinares Norlin.
Förbundsordföranden säger att det finns flera hinder som kan göra det svårt för personer med funktionsnedsättning att idrotta. Hon tror att mer pengar skulle hjälpa till att motverka hindren.
– Dels har många sämre ekonomi och dels är transporter ett problem. Det kan vara tillgång till fritidshjälpmedel och det kan vara tillgång till personlig assistans under idrottsutövandet.
Det finns ingen exakt statistik på hur många i landet som idrottar med funktionsnedsättning. Men Llinares Norlin tycker att behovet och storleken på målgruppen – snarare än antalet nuvarande aktiva – borde avgöra hur mycket pengar rörelsen får. Hon säger att det ofta kan vara dyrare att hålla på med parasport än annan idrott.
– Vi behöver kraftsamla för att få in fler. Det är ju så det är. Det ges ibland riktade medel till idrotten för olika satsningar. Det är det vi vill se från staten också: riktade medel för att göra en kraftsamling för att få fler i rörelse.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger att regeringen satsar på idrott för personer med funktionsnedsättning, även om det inte alltid handlar om riktade pengar. Bland annat, säger han, är en av tankarna bakom Fritidskortet att det ska öka idrottandet i just den gruppen.
– Vi har till exempel satsat medel på att köpa in parasportutrustning. Det är ett hinder för en del personer. Det kan vara dyrt att köpa själva utrustningen för parasport. Den görs ju inte alltid i massupplagor på samma sätt som annan utrustning.
I budgeten för 2026 satsar regeringen 250 miljoner kronor specifikt för att förbättra situationen kring idrottsanläggningar i landet. Samma summa ska gå till samma sak 2027. Forssmed säger att en del av det projektet är att göra anläggningarna tillgängliga för fler.
– Jag har tidigare, när vi har satt medel på anläggningar inom ramen för Fritidskortet, besökt föreningar som har kunnat utöka sin verksamhet, inte minst riktat mot personer med funktionsnedsättning. Det spelar ju också stor roll för att kunna erbjuda fler möjligheten att idrotta, säger Jakob Forssmed.
Läs mer:
Inte tävlat sedan Paralympics – tar sitt fall till högsta instans
Har bara fyra procents syn – elitsatsar i alpint: ”Jag är väldigt orädd”
