Riksbanken har som mål att inflationen ska ligga på 2 procent per år, mätt med KPIF (konsumentprisindex med fast ränta). Det innebär att den genomsnittliga prisutvecklingen ska öka med just så mycket varje år. Banken följer även inflationens utveckling varje månad och under februari låg inflationen på 1,7 procent enligt KPIF.
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, säger att inflationen kan komma att öka, som en följd av kriget mellan Israel, USA och Iran. Enligt honom kan den stiga med 1 till 2 procentenheter i år.
– Men den kommer samtidigt att dras ned av momssänkningen på livsmedel från den första april. Räknar man inte bort den så behöver årets inflation, mätt med KPIF, ändå inte bli högre än 2–3 procent.
Enligt honom kommer momssänkningen väldigt lägligt. Tanken var att den skulle sänka inflationstakten till under 1 procent, men nu får den i stället agera som ett slags fallskärm för att hålla inflationen nere.
– Det var ju en dålig åtgärd egentligen, men regeringen ser ut att ha viss ”tur” att den kommer att passa ekonomin bättre, om priserna på drivmedel, energi, konstgödsel och så vidare drar upp inflationen, säger Calmfors.
Den 2 mars, fyra dagar efter USA:s och Israels attack, gick Iran ut och berättade att Hormuzsundet var stängt. Omkring 20 procent av all världens olja och gas passerar vanligtvis genom sundet, men i och med att fartygstrafiken nu är obefintlig har energipriserna ökat kraftigt.
Natten mot lördag hotade USA:s president Donald Trump med att han kommer att attackera iranska kraftverk ”inom 48 timmar” om inte Hormuzsundet öppnas. Iran svarade med att hota med attacker mot viktig amerikansk infrastruktur i regionen, däribland alla energi- och avsaltningsanläggningar, som används för att rena vatten, enligt Bloomberg.
Bara för någon dag sedan kom uppgifter om att USA skulle trappa ned sin insats i Mellanöstern. Det oförutsägbara läget gör att det är väldigt svårt att förutspå hur börserna kommer att påverkas under måndagen, menar SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist.
– Nu är vi inne på fjärde veckan med det här kriget i Mellanöstern och vi ser ju egentligen fortfarande inget stopp på det här kriget. Det gör att situationen blir mer och mer jobbig för aktiemarknaden, säger han.
Samtidigt som kriget fortgår börjar aktiemarknaden sänka tillväxtprognoserna för att i stället höja inflationsprognoserna, berättar Bergqvist.
– Dels är det en mardröm för aktiemarknaden för då är det någon stark stagflation man rör sig åt. Det är börsens fiende nummer ett för då ökar risken att företagens vinster måste skruvas ned och att man behöver skruva upp ränteprognoserna.
Tidigare under söndagen sade IG-analytikern Tony Sycamore till Reuters att måndagens börsöppning kunde bli mer än blodröd. Enligt honom kan vi komma att bevittna en ”svart måndag”, vilket syftar på när Dow Jones-indexen rasade med 22,6 procent år 1987.
– President Trumps hot har nu placerat en tickande 48-timmarsbomb av förhöjd osäkerhet över marknaderna. Om ultimatumet inte dras tillbaka kommer vi sannolikt att se en ”svart måndag” där de globala aktiemarknaderna öppnar i fritt fall och oljepriserna stiger kraftigt, sade han till nyhetsbyrån.
