Det finns flera undersökningar som visar att friskoleelever klarar sig sämre när de ska vidare till andra studier eller ut i arbetslivet.
Nationalekonomen Petter Berg på Handelshögskolan i Stockholm tycker ändå det är konstigt att det inte finns mer forskning som undersöker förhållandet mellan elevers skolval och vad det får för effekter på deras chanser långt senare i livet.
– Inte minst som vi ser att friskolorna hela tiden växer och blir fler.
Petter Berg möter upp på den massiva stentrappen som leder in i den anrika Handelshögskolan. Men snabba kliv tar han oss sedan fyra trappor upp till sitt forskarrum på fjärde våningen med utsikt över McDonalds.
– Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det centralt att undersöka vad valet av utbildning får för utfall för individen senare i livet, säger Petter Berg och förser oss med sin avhandling i pdf-format eftersom den ännu inte kommit från tryckeriet.
Han bläddrar fram till ett diagram som visar hur de vinstdrivande friskolorna vuxit på bekostnad av de kommunala skolorna ända sedan friskolereformen på nittiotalet.
Att en del av koncernerna växer, trots att de håller sämre kvalitet, är inget konstigt eftersom de verkar på en marknad, menar han.
– Marknadslogiken är att optimera efter det som attraherar elever, vilket inte nödvändigtvis är utbildningskvalitet, säger han och berättar att avhandlingen omfattar 200 000 elever som gått gymnasiet i Stockholms län mellan åren 1995 och 2008.
Att insamlingen inte går längre än till 2008 beror på att de undersökta eleverna behövde bli gamla nog för att Petter skulle kunna göra en skattning av deras livsinkomst i vuxen ålder.
Som forskare har han använt metoder för att säkra att han inte jämför äpplen och päron, utan elever som är jämförbara.
Så vad kommer du fram till, varför tjänar elever som gått vinstdrivande gymnasieskolor sämre?
– För att de vinstdrivande skolorna sparar pengar genom att anställa obehöriga lärare som kostar mindre. Det förklarar den negativa effekten på elevernas framtida lön i princip helt och hållet, säger han och tillägger att besparingar är en grundläggande drivkraft för skolor som drivs av vinstintresse.
Under mätperioden är 48 procent av lärarna i de vinstdrivande gymnasieskolorna i Stockholms län behöriga vilket kan jämföras med 79 procent i de kommunala.
En skillnad som ofta lyfts fram är att friskolor sparar pengar genom fler elever per lärare.
– Det har jag också undersökt eftersom det är ungefär 30 procent större klasser i de vinstdrivande gymnasieskolorna under den här perioden. Men det verkar inte förklara skillnader i elevernas inkomst senare i livet.
Det kan vara så att klasstorleken påverkar eleverna mer när de går i grundskolan, säger Petter Berg.
Så varför fortsätter de vinstdrivande gymnasieskolorna att växa, trots sitt sämre utfall?
Friskolorna är bättre på att placera sig centralt i attraktiva lägen och erbjuda program som är populära, enligt Petter Berg.
46 procent av de vinstdrivande gymnasieskolorna i Stockholms län ligger inom en fem kilometers radie från slottet och stadskärnan. Motsvarande siffror för de kommunala gymnasieskolorna är 20 procent, visar avhandlingen.
Petter Berg valde själv en koncernskola när han skulle börja gymnasiet – för att han ville komma bort från Katrineholm till den större staden Norrköping.
– Så även för mig var det läget som avgjorde.
Vinstdrivande friskolor är också bättre på att erbjuda populära kurser. De har 14 procentenheter fler elever som går i det samhällsvetenskapliga programmet, som är det bredaste och mest populära programmet, jämfört med de kommunala skolorna.
Just valet av samhällsprogrammet lyfts ofta som ett problem av politiker och företrädare från näringslivet.
De vill styra utbudet så att fler går tekniska och yrkesinriktade program.
Men så länge elever hellre vill läsa samhällsprogrammet och friskolorna har möjlighet att erbjuda dem detta så kommer det att fortsätta på den vägen, framhåller Petter Berg.
Skolans läge och utbudet av kurser förklarar 80 procent av de vinstdrivande gymnasieskolornas marknadsandelar i Stockholms län, enligt avhandlingen.
20 procent förklaras av att kommunala skolor är svårare att komma in på.
Läs mer:
Friskoleelever klarar högskolan sämre än kommunala elever
Friskoleelever halkar efter på arbetsmarknaden
Fakta.Valet av friskola kostar eleven 200 000 kronor
● I juni lägger doktoranden i nationalekonomi, Petter Berg, fram avhandlingen ”On education and choice” på Handelshögskolan i Stockholm.
● Den handlar bland annat om vilken effekt valet av gymnasium i Stockholms län får på elever längre fram i livet med fokus på deras livsinkomster.
● Perioden som undersökts är 1995–2008 och forskningen omfattar 200 000 elever.
● Elever som gått vinstdrivande friskolor förlorar i genomsnitt 200 000 kronor i inkomster under hela arbetslivet omräknat i dagens penningvärde.
● Förklaringen är att skolorna sparar pengar genom att anställa obehöriga lärare.
● Elever som gått i icke vinstdrivande friskolor får däremot något högre lön mot jämförbara elever i kommunala skolor.
Källa: Avhandlingen ”On education and choice”, Handelshögskolan
