I våras gick 14 000 femtonåringar ut grundskolan utan godkända betyg i matematik. Det gör att de inte är behöriga till gymnasiet och riskerar att hamna snett i samhället.
Nu har Skolverket gått tillbaka för att se vad de fått för mattebetyg tidigare i årskurserna 6 och 3. De har också tittat på vilka särskilda stödinsatser som satts in.
Granskningen visar att hälften av eleverna hade underkänt i matematik redan i årskurs 6 och bara en fjärdedel klarade alla nationella delprov i matematik i årskurs 3.
– Vi kan alltså se att många av de här eleverna haft svårigheter under en längre tid, en del av dem redan i lågstadiet, säger Sanna Vent som är rapportförfattare och undervisningsråd på Skolverket.
Bara 60 procent av alla dem som inte har blivit godkända i årskurs 9 har fått särskilt stöd någon gång under sin skoltid.
– Vi ser också att de som har fått stödinsatser i de flesta fall bara har fått det under en enda årskurs, säger Sanna Vent.
Pedagoger och forskare är överens om att insatserna behöver sättas in tidigt för att få effekt.
– Det är något som forskningen visar tydligt, att tidiga stödinsatser är viktiga för att små problem inte ska växa sig stora. I högstadiet kan det vara för sent.
Men Skolverkets granskning visar att de flesta har fått hjälp först när de kommit upp i högstadiet.
Hur allvarligt är det här?
– Det är väldigt allvarligt att så många inte klarar grundskolan. Som elev har man rätt till stöd om man riskerar att inte ha tillräckliga kunskaper för att nå godkänt, säger Sanna Vent.
Det står i skollagen att den som riskerar att få betyget F ska få tillräckligt stöd för att nå upp till godkänt.
I första hand ska det sättas in i den ordinarie undervisningen, till exempel i form av extra anpassningar. Det kan handla om att eleven får ett särskilt schema över skoldagen, extra tydliga instruktioner eller anpassade läromedel.
Om det inte är tillräckligt ska elevens stödbehov utredas för att se om det behövs mer omfattande insatser som särskilt stöd.
Det kan ges inom den ordinarie undervisningen eller i en särskild undervisningsgrupp.
Fakta.Elevens rätt till särskilt stöd
● Om en elev riskerar att inte uppfylla de kriterier för kunskaper som framgår av kursplanerna, ska eleven ges stöd.
● Stödet kan ges i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.
● Om detta inte är tillräckligt, ska skolan skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd, som innebär mer omfattande insatser.
● Om en elev är i behov av särskilt stöd ska eleven få det.
● Det är rektorns ansvar att ett åtgärdsprogram utarbetas där det framgår vilka behoven är, vilka stödinsatser som ska sättas in samt hur och när insatserna ska utvärderas.
Källa: Skolverket
Vad behöver göras nu?
– Skolorna behöver ta tag i det här. Framför allt måste skolhuvudmännen prioritera resurserna så att det finns fler speciallärare tillgängliga, och se till att lärarna har tillräcklig kompetens, säger Sanna Vent.
Det pågår en statlig utredning om förbättrad elevhälsa som ska titta på hur stödet kan förbättras. Men Skolverket gör bedömningen att mer måste till för att eleverna ska få stöd i rätt tid.
För fem år sedan infördes en garanti för tidiga stödinsatser i skollagen. Men den fungerar uppenbarligen inte som det var tänkt.
I rapporten finns en kurva som visar att det är betydligt färre som får stöd i årskurs 7 än i årskurs 6. Det tyder på att överlämningen inte fungerar som den ska när eleverna går från mellanstadiet till högstadiet. Skolorna tappar helt enkelt stödinsatserna när eleven byter skola eller stadie, menar Sanna Vent.
– Det är vanligt att eleven byter skola när de går upp i högstadiet vilket gör att det behövs tydliga rutiner och arbetssätt så att överlämningen fungerar bättre.
