Söndag 21 juli i år blev den varmaste dagen som någonsin har uppmätts globalt. Men rekordet smälte bort snabbare än glaciärernas is. Redan dagen efter slogs det – om än med liten marginal – enligt preliminära siffror från EU:s klimattjänst Copernicus.
De varma julidagarna är ingen enskild värmebölja. De senaste 13 månaderna har varit de hetaste som registrerats sedan mätningarna började. Detta år kommer med 95 procent sannolikhet att bli det varmaste som någonsin uppmätts och därmed slå rekordet från 2023, enligt en analys från klimatnyhetssajten Carbon Brief.
De höga temperaturerna under de två senaste åren beror både på El Niño – ett naturligt återkommande väderfenomen över Stilla havet som förändrar vädret i stora delar av världen – och på de mänskligt orsakade klimatförändringarna.
Ett för oss närliggande skäl till oro, som rapporten också belyser, är att den minskande isen i Arktis gör området mer tillgängligt för stater och andra aktörer.
För 2023 och 2024 är inga undantag. De tio varmaste åren som någonsin uppmätts har inträffat under det senaste decenniet, och den uppvärmande El Niño-perioden har bara pågått sedan juni förra året. Det är uppenbart att de mänskligt orsakade klimatförändringarna blir allt allvarligare.
Världen är på väg att missa tvågradersmålet med stor marginal. Det får en mängd konsekvenser, en något underskattad sådan är hur konfliktrisker och försvarsförmåga påverkas.
I samband med toppmötet i början av juli släppte Nato en rapport om hur den globala uppvärmningen påverkar säkerheten. Rapporten börjar med att konstatera att klimatförändringarna kan leda till mer instabilitet och våld. Exempelviss nämns så kallade ”tipping points” – som abrupt förändrade havsströmmar eller kollaps av jordbrukssystem – som klimathändelser som kan leda till förvärrat säkerhetsläge.
Rapporten tar även mer specifikt upp hur ett förändrat klimat kan påverka infrastrukturen i Nato-länder. Ett exempel är värmeböljan i Europa 2022 som skapade problem för järnvägar och broar, vilket ledde till stora förseningar. Störningar som dessa som gör det svårare att transportera mat och mediciner kan bli mycket problematiska för försvaret.
Ett för oss närliggande skäl till oro, som rapporten också belyser, är att den minskande isen i Arktis gör området mer tillgängligt för stater och andra aktörer. Exempelvis har Kina visat ett ökar intresse för området. Formellt sett handlar det om vetenskapliga och ekonomiska aktiviteter, men det finns goda skäl att bevaka Kinas aktiviteter i Arktis med kritiska ögon. Tidigare har ett kinesiskt företag försökt köpa en övergiven militärbas på Grönland.
Alla som tar hoten mot Sveriges och Europas säkerhet på allvar måste också ta hoten från klimatförändringarna på allvar.
Läs mer:
Elias Rosell: Eko eller ej – valet behöver inte stå mellan svält och massutdöende
Ledare: Det räcker inte att Ebba Busch säger rätt saker om vindkraften
