Danmark borde göra gilaödlan till sitt nationaldjur. För även om det giftiga ökendjuret lever på en annan kontinent – i gränstrakterna mellan USA och Mexiko – är dess betydelse för den danska ekonomin svår att överskatta.
I ödlans saliv finns nämligen ett ämne som ligger till grund för det danska företaget Novo Nordisks kioskvältarmediciner Ozempic (mot diabetes) och Wegovy (bantningspreparat). Dessutom kan Ozempic även minska risken för demens, vilket DN berättade förra veckan.
Dessa läkemedel omformar inte bara folks kroppar – utan håller även på att omstöpa hela Danmarks ekonomi. Novo Nordisk har blivit det högst värderade företaget i Europa med ett börsvärde som är större än hela Danmarks bnp, berättade Forskning och Framsteg i mars.
Läkemedelsjättens framgångar har gjort att Danmark i princip hoppat över den lågkonjunktur som Sverige och andra länder brottats med.
Framgångssagan inleddes när en läkare i New York 1990 undersökte ödlespott – läkaren hade hört att gilaödlor kunde hålla sin blodsockerhalt stabil även när ämnesomsättningen minskade. Och utifrån forskning på ämnet i saliven togs sedan medicinerna fram.
Historien om Ozempic är långt ifrån det enda exemplet på hur viktig biologisk mångfald är för att upptäcka nya mediciner.
Men som i en del fall – exempelvis var Viagra från början en ganska misslyckad medicin mot högt blodtryck, men med oväntade bieffekter – så har diabetesläkemedlet Ozempic främst blivit känt för något annat än det som var avsikten från början.
För två år sedan kom nämligen forskningsresultat som visade att längre regelbunden användning av semaglutid, som är ämnet som förenar de danska medicinerna, gjorde att människor blev av med i genomsnitt 15 procent av sin kroppsvikt. När Elon Musk och Hollywood-kändisar som Whoopi Goldberg började prata om sina erfarenheter av Ozempic var hajpen ett faktum.
Historien om Ozempic är långt ifrån det enda exemplet på hur viktig biologisk mångfald är för att upptäcka nya mediciner. Exempelvis så är 70 procent av alla cancerläkemedel naturbaserade eller inspirerade av produkter i naturen.
Så kanske är det dags att begrava synsättet att biologisk mångfald handlar om att rädda gulliga djur (även om det inte är något fel i sig). Lika mycket är det en fråga om att rädda framtida läkemedel och ekonomisk tillväxt.
Vilken art blir nästa gilaödla?
LÄS MER:
Ledare: Gå inte på myten att vänstern cyklar medan högern kör bil
Ledare: Först pressas rektorerna att bryta mot lagen – sedan skäller politikerna ut dem
