Dunkelflaute
På kvällen innan Luciadagen skenade elpriserna i södra Sverige till som högst åtta kronor per kilowattimme. Under samma timme kostade elen åtta öre (!) i elområde två, norr om Gävle.
Svår ”dunkelflaute” hade drabbat Tyskland. Alltså: mörkt och vindstilla. Under de kalla krisdygnen levererade landets vindkraft bara 15 procent av det normala för årstiden. Och oturligt nog var flera fossila reservkraftverk samtidigt under reparation. Det blev en akut bristsituation på Europas största elmarknad. Extrema priser spreds till grannländerna.
Men en vecka senare är läget lugnare och en kilowattimme el kostar långt under en krona i sydligaste Sverige. När hela månaden summeras väntas därför drägliga elräkningar.
Elområde
Hur kunde elpriset i sydligaste Sverige bli hundra gånger högre än i norr?
Sverige är ett land med långa avstånd och en skev fördelning mellan elproduktion och elanvändning. Under en normal decembermånad står södra landshalvan för 80 procent av konsumtionen men bara halva produktionen. Det blir trångt i ledningarna när elen ska föras över från norr till söder.
Det var från början ett danskt krav att Sveriges elmarknad därför skulle styckas i fyra områden, där utbud och efterfrågan först möts lokalt för att hitta ett pris i varje enskilt område.
Poängen med upplägget är att hantera de stora flaskhalsproblemen. Från dansk sida var tanken också att deras industri skulle få bättre tillgång till billig svensk el. Men under extrema omständigheter blir skillnaderna inom Sverige bevisligen också extrema.
Hansa Powerbridge
Det är ironiskt att den svenska regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) nu ställer samma krav på Tyskland som Danmark en gång gjorde på Sverige.
Tyskland utreder om landet ska styckas i flera elområden. Deras marknad har nämligen en liknande obalans mellan nord och syd, och händelsevis skulle en delning kunna gynna den svenska prisbilden.
I veckan gick Ebba Busch ut och sa att om Tyskland inför två elprisområden kan regeringen tänka sig att återuppta planerna på Hansa Powerbridge. Det projektet, en stor kraftledning från södra Småland till norra Tyskland, stoppades av den svenska regeringen i somras.
Utenlandskablene
I Norge var elpriserna lokalt ännu högre än i Sverige förra veckan, och även där har det väckt het debatt. Skulden för olika projekt och ansvaret för ”utenlandskablene” kastas mellan regeringen och oppositionen.
Kritiken är bred, både mot Norges befintliga utlandsledningar och mot planerade uppgraderingar till bland annat Danmark.
Men handeln med Norge är förstås en het potatis även för motparterna, inte minst Danmark. En anonym EU-ambassadör säger till tidningen Financial Times att lösningen är en knäckfråga i hela relationen mellan Norge och EU.
Sverigepriser
Nu bråkar norra Europas regeringar om elledningar som borde gynna alla. Sverige är en stor nettoexportör, men även våra elkonsumenter drar nytta av billig vindkraft i grannländerna. Periodvis är vi helt beroende av import. Inte minst fungerar sammankopplade elnät som försäkring när vi får problem.
Handel brukar ju vara bra. Bara det fanns en lösning på de där galna priserna?
En modell som återkommer i debatten och som förespråkas bland annat av Vänsterpartiet är att införa ”Sverigepriser”. Konceptet går ut på att frikoppla den svenska prissättningen från de dyrare exportmarknaderna.
Det är osäkert om den idén är genomförbar. DN har frågat elmarknadsexperten Alberto Pototschnig, tidigare chef för EU:s energiregleringsorgan Acer och numera aktiv vid Florence school of regulation. Han pekar på Spanien och Portugal, som nyligen ville separera sina elpriser från den övriga europeiska marknaden. Det sa EU-kommissionen nej till.
Elnationalism är inte tillåtet. Men fenomenet växer ändå, helt uppenbart.
