Det kokar på gatorna i Italien, Portugal och Spanien. Inte bara på grund av värmeböljor. Massdemonstrationer har genomförts där invånarna vädjar till sina regeringar om hjälp med att hantera en inbiten sommarplåga: Turismen.
Lokalinvånare har fått nog av nedskräpning, stök, vattenbrist och trängsel. Livliga stadskärnor förvandlas till kulisser, när mataffärer konkurreras ut av souvenirbutiker, och prisökningar på bostäder tränger undan befolkningen.
Problematiken känns igen hos svenska besöksmål som Gotland och Åre. I Visby innerstad har antalet folkbokförda minskat med 15 procent sedan 2010 – trots att mängden lägenheter ökat. Under fredagen lyfte regionstyrelsens ordförande på Gotland, Meit Fohlin (S), återigen frågan om en turistavgift för besökare till ön. Hon hänvisar till protesterna i södra Europa som ett avskräckande exempel.
Även Årepolitiker har väckt liv i debatten, och pekar på notan för räddningstjänst och infrastruktur som fjällturismen medför. Upplevelsen är att turismens positiva effekter – ökad sysselsättning, tillväxt och utveckling av lokala företag – inte alltid kompenserar för de sociala och ekonomiska kostnaderna, eller fördelas jämnt mellan invånarna.
Det är en paradox att några av Sveriges dyraste och mest populära turistdestinationer tillhör regioner med svagast skatteunderlag.
För det är en paradox att några av Sveriges dyraste och mest populära turistdestinationer tillhör regioner med svagast skatteunderlag. Senast i maj vädjade Region Jämtland Härjedalen och Region Gotland till staten om stöd för att kunna säkerställa en trygg vård. Samtidigt förväntas det offentliga täcka ökade kostnader för bland annat vandringsstigar, vatten och avlopp, sophantering, räddningstjänst och kollektivtrafik till tillfälliga besökare.
Inte är det konstigt att situationen upplevs som orättvis, och att turistskatter nu diskuteras på lokal nivå. Andra åtgärder, som avgifter för kryssningspassagerare och begränsningar för korttidsuthyrning, har redan införts i en rad europeiska länder.
För att svenska kommuner ska kunna ta ut avgifter för turister, krävs det dock beslut på nationell nivå.
Så var också fallet i Norge, fram tills för ett par veckor sedan. Då gav Stortinget kommuner med högt turistryck rätt att införa en avgift på 3 procent av kostnaden för övernattning. Detta efter en kamp som pågått i decennier, och som har präglats av misstro och frustration över en tondöv centralmakt.
Nu tycks även tålamodet på en del håll i Sverige tryta. Det är något för regeringen att diskutera.
Läs mer:
Susanne Nyström: Ingen kommer någonsin att älska badjävlar – men vi kan åtminstone sluta snylta
Lisa Magnusson: Arbetsgivarna beter sig som tonårstjejer