När Emma Engbergs pappa Jan-Ove kom till universitetssjukhuset i Malmö i slutet av 2022 var han kroniskt sjuk. Kort efter inskrivningen blev han smittad av covid och därefter isolerad.
– Han fick inte hjälp med näringen där inne, han blev magrare och magrare. Han tynade bort, säger Emma Engberg som själv jobbar som sjuksköterska.
Behandlingen av Jan-Oves covidsjukdom orsakade blåsor i halsen. Han kunde inte få i sig maten själv och efter att ha ställt frågor till personalen om hennes pappas näringsintag vid upprepade tillfällen fick Emma Engberg besked om att Jan-Ove skulle få sondmatning. Men nästa gång hon kom på besök hade han inte fått i sig näring på hela dagen.
– De erkände att han svalt och var rädda för att han skulle få refeeding syndrome. Så de ville ha en dietist på plats för att börja med sonden, men dietisten hade julledigt.
Metabol överbelastning (refeeding syndrome)
Metabol överbelastning eller refeeding syndrome som det ofta kallas är ett potentiellt dödligt symptom som kan uppstå när tillförsel av näring återintroduceras efter en period av svält. Den metabola överbelastningen riskerar att medföra svikt på flera organ och symptomet kan utvecklas redan efter fem dagar med för litet eller inget näringsintag.
Källa: Läkemedelscentrum, Region Örebro län
Under veckorna på sjukhuset blev Emmas pappa allt sämre och till slut somnade han in.
– Hade han fått i sig tillräckligt med näring hade han nog haft en helt annan kämpaglöd, om det hade räddat livet på pappa vet jag inte, säger Emma Engberg.
Hon anmälde sjukhuset till IVO, som senare riktade kritik mot hanteringen av hennes pappa. Emma Engbergs bild är att det finns en stor kunskapslucka gällande undernäring inom vården.
– Kunskapsbristen är fatal. Från överläkare till undersköterskor, det är väldigt sällan någon överhuvudtaget ger näringsrekommendationer, säger hon.
Undernäring på sjukhus och äldreboenden är mer eller mindre ofrånkomligt och inte per automatik ett tecken på dålig vård, bristen är att symptomen inte diagnostiseras och behandlas. Det säger Tommy Cederholm, professor emeritus i klinisk nutrition vid Uppsala universitet.
– Det allvarliga är att man saknar insikten att patienter mår bättre om man diagnostiserar och sätter in behandling. Det är inte säkert att undernäringstillståndet kan hävas, men patienterna blir piggare, får färre infektioner och kan i många fall leva längre om de behandlas.
I en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine konstaterar han att allt för få patienter får diagnosen undernäring.
DN:s enkät visar på stora skillnader bland regionerna i hur undernäring dokumenteras och på vilka avdelningar som patienterna kontrolleras för undernäring. Vissa regioner saknar helt data över hur många patienter som är eller riskerar att bli undernärda. Andra har statistik för varje enskild avdelning.
Enkäten visar också att regionernas experter gör olika uppskattningar om hur många patienter som är undernärda.
Region Västernorrland som inte har någon egen statistik skriver i sitt svar att man ”från andra studier och klinisk erfarenhet vet att det är vanligt” och att siffrorna i Tommy Cederholms vetenskapliga artikel ”känns rimliga”.
Dietisterna i Region Västerbotten, som inte heller har någon statistik, svarar dock att det ”inte finns några aktuella studier”.
Region Värmland hänvisar till studier från Socialstyrelsen som visar att cirka 20 procent är undernärda eller riskerar att bli det.
I Örebro har regionens verksamhetschef för geriatrik, överläkare Michael Holmér, under året genomfört en studie om undernäring eller malnutrition som det också kallas. Patienterna undersöktes vid inläggning på geriatrikavdelningarna och det visade sig att 166 av 197, 84 procent, var undernärda. På avdelningarna han ansvarar för är många av patienterna multisjuka äldre.
När Region Östergötland gjorde en undersökning på de tre sjukhusens geriatriska akutvårdsavdelningar tidigare i år visade det sig att samtliga 20 patienter hade risk för undernäring.
”Dietisternas bedömning är att majoriteten av dem med risk för undernäring på geriatriken också har undernäring även om diagnos sällan sätts”, skriver regionen till DN.
14 av regionerna som svarat på DN:s enkät uppger att det egna arbetet med att motverka undernäring behöver förbättras.
– Sverige är inte på något sätt sämst i klassen. Men det fallerar med uppföljningen och vid insättning av behandling, säger professor Tommy Cederholm.
Generellt är det vanligare att undernäringsproblematik uppmärksammas inom äldrevården än på sjukhus.
– Det är väldigt sällan problemet identifieras och diagnostiseras på sjukhus. En del geriatrikavdelningar gör det, men i övrigt är det sporadiskt. På andra avdelningar missas det ofta och det tror jag beror på de korta vårdtiderna. Man är så fokuserad på patientens primära medicinska eller kirurgiska problematik.
Fakta.Undernäring
Termen undernäring definieras som näringsrubbning i form av brist på näringsämnen. Undernäring ökar risken för infektioner och kan ge en minskad muskelmassa något som ökar risken för fallskador och funktionsnedsättningar.
Både undernärning och eventuella följder av undernäring kan räknas som vårdskador om vården hade kunnat vidta åtgärder men inte gjort det.
Riskgrupper som är särskilt drabbade av undernäring:
• Demenssjuka
• Äldre som bor ensamma
• Personer med tugg- och sväljsvårigheter
• Personer med Parkinsons sjukdom
• Personer som haft stroke
Källa: Socialstyrelsen
DN:s Enkät
DN har i en enkät ställt frågor om arbetet med undernäring inom vården till landets 21 regioner.
Följande regioner uppger att det egna arbetet med att motverka undernäring behöver förbättras:
Stockholm, Uppsala län, Gävleborg, Östergötland, Kronoberg, Gotland, Skåne, Västra Götaland, Värmland, Örebro län, Dalarna, Västernorrland, Sörmland och Västerbotten.
Region Jämtland Härjedalen och Region Norrbotten har inte besvarat enkäten
