Efter ett decennium med i stort sett stillastående avgifter har bostadsrättsföreningarna höjt avgifterna med i snitt 15 procent sedan 2022, enligt SBAB:s undersökning. De flesta boende accepterar höjningarna. Samtidigt uppger 24 procent att de inte har, eller inte vet om de har, förtroende för styrelsens förmåga att fatta rätt ekonomiska beslut. Nästan hälften oroar sig för nya höjningar.
– Det är beklagligt. Det handlar om stora pengar och ofta människors största privatekonomiska beslut, säger Linda Hasselvik, boendeekonom på SBAB.
Hon pekar på ett glapp mellan styrelsernas ansvar och medlemmarnas förståelse.
– Styrelserna arbetar ofta ideellt med komplex ekonomi. Kommunikationen räcker inte alltid till, samtidigt som medlemmarna också har ett ansvar att sätta sig in i ekonomin och engagera sig, säger Linda Hasselvik.
Missnöjet ska dock inte tolkas som att styrelserna generellt missköter sig, enligt flera bedömare. Snarare handlar det om att många föreningar under lång tid tagit ut för låga avgifter.
– Grundproblemet är inte att avgifterna höjs för mycket, utan att de har varit för låga från början, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.
Han menar att många föreningar har byggt upp en underhållsskuld genom att fokusera på kassaflödet i stället för slitaget på fastigheten.
– I nio fall av tio borde avgiften ha höjts mer och tidigare. Annars får man chockhöjningar när räntorna höjs, hissen, stammarna eller värmesystemet måste bytas, säger han.
Enligt organisationen Bostadsrätterna är bilden av missnöjda medlemmar delvis missvisande.
– Undersökningen visar att tre fjärdedelar har förtroende för sin styrelse. Det är dessutom de boende själva som väljer styrelsen, till skillnad från hyresrätten där man nästan inte har något inflytande alls, säger organisationens vd Ulrika Blomqvist.
Hennes kollega Claudia Wörmann, privatekonomisk talesperson på Bostadsrätterna, pekar på ett mer grundläggande problem.
– Många köper en bostadsrätt utan att riktigt förstå att man äger fastigheten tillsammans med sina grannar. Då blir styrelsen lätt någon man ser som en tjänsteleverantör, säger hon.
Deltagandet på årsstämmor ligger ofta runt 20–30 procent i större föreningar. Engagemanget räcker för att få ihop styrelser. Enligt både banker och branschorganisationer riskerar det att spä på misstänksamheten när tuffa beslut måste fattas.
– Styrelsen bor ju själva i huset och drabbas av samma höjningar. Missnöjet handlar oftare om brist på insyn än om dåliga beslut, säger Claudia Wörmann.
Fakta.K3 nytt krav på bostadsrättsföreningar
Från och med i år tillämpar alla bostadsrättsföreningar redovisningsregelverket K3. Det innebär att föreningen måste ta hänsyn till fastighetens långsiktiga slitage och framtida underhåll.
K3 kräver bland annat att större investeringar skrivs av över sin ekonomiska livslängd och tanken är att avgifterna ska täcka drift, räntor och slitagekostnader. Syftet är att undvika stora underhållsskulder och plötsliga avgiftshöjningar.
Källa: Swedbank, Far.
Fakta.Styrelsen – navet i bostadsrättsföreningen
Bostadsrättsföreningens styrelse ansvarar för föreningens ekonomi, fastighetens skick och att lagar och stadgar följs. Den beslutar om avgifter, lån, underhåll och upphandling av förvaltning. Uppdraget är oftast ideellt.
En bostadsrättsförening måste enligt lag ha en styrelse. Om den inte kan tillsättas finns i förlängningen grund för tvångslikvidation, det vill säga att föreningen upplöses.
– I praktiken händer det aldrig. Föreningar får alltid ihop en styrelse, även om det sällan står folk i kö, säger Ulrika Blomqvist.
Styrelsen väljs av medlemmarna på årsstämman och kan bytas ut genom demokratiska beslut.
SBAB:s undersökning genomfördes av Kantar på uppdrag av SBAB den 2–10 december 2025. 1012 bostadsrättsägare deltog. 76 procent uppgav att de har förtroende för sin styrelses ekonomiska beslut, 24 procent saknar eller är osäkra på sitt förtroende. Sedan 2022 har 92 procent av föreningarna höjt avgiften, i snitt med 15 procent, enligt de boende.
Källa: SBAB, Bostadsrätterna.
