Stockholm utreder Spårväg Syd och våra nordiska grannstäder som Bergen, Tammerfors och Odense storsatsar. Det står klart att rälsen är här för att stanna på många andra håll i landet.

– I Göteborg händer det mer än på 40 år. Man har insett att spårvägen är ryggraden i den hållbara staden, berättar experten PG Andersson, grundare och seniorkonsult för kollektivtrafik och stadsutveckling på Trivector Mobility.

Utvecklingen i spårvagnsstaden Göteborg är omfattande. Den nyligen öppnade Lindholmenlinjen ska följas av en tunnel under älven, den så kallade Lindholmsförbindelsen.

Projekt som Engelbrektslänken och Allélänken planeras för att avlasta Brunnsparken och minska risken för avbrott. Samtidigt har Uppsala dykt upp som ny spårvagnsstad, där 17 kilometer helt ny spårväg nu börjar byggas.

Lund, som invigde sin spårväg 2020, utgör ett intressant skolexempel. Genom att bygga räls på obebyggd åkermark skapades en trygghet för investerare som bussar sällan kan matcha. Markvärdena har stigit så pass mycket att försäljningsintäkterna i dag i praktiken täckt hela byggkostnaden.

– Fastighetsägare ser spårväg som en hundraårig investering. En busslinje kan flyttas i morgon, men rälsen ligger kvar. Det som ofta kallas spårvägens nackdel, att den är statisk, är i själva verket dess främsta styrka. Det tvingar fram en långsiktig och genomtänkt stadsplanering, menar PG Andersson.

Share.
Exit mobile version