Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Bilderbok

Jörg Mühle

”Det var ju inte meningen”

Övers. Barbro Lagergren

Alfabeta, från 3 år

Vi har nog alla varit med om dem. Ögonblicken då man tabbar sig utan att vilja det. Man tappar något på en annans tå, råkar spilla, skvätta vatten eller så säger man någonting klumpigt. Och trots att det inte var meningen, så finns ju det där klumpiga, onda kvar.

Då kan ett förlåt vara på sin plats.

Men man måste ju givetvis mena det också. Man kan faktiskt inte vråla fram sin ursäkt, så som björnen i Jörg Mühles nya bilderbok gör efter att den skottat snö rakt i vännens ansikte. För ett förlåt ska ju faktiskt inte vara läskigt att få. Man ska inte behöva ramla baklänges av rädsla, som den stackars lilla vesslan.

”Är du inte klok! Det var alldeles för högt!”, säger det lilla djuret till det stora. ”Dessutom var det ingen riktig ursäkt. Den måste komma från hjärtat!”

Så där håller de två djuren på. De argumenterar, diskuterar.

Försöker igen. Tills det blir mer rätt, eller bara bus och snöbollskrig av alltsammans.

”Det var ju inte meningen” är tyska Jörg Mühles tredje bok om de två vännerna, som till utseendet är ganska olika men som innerst inne är exakt lika viljestarka.

Där föregångarna ”En till dig, två till mig” och ”Imorgon bestämmer jag” utforskar teman som att dela med sig eller det trixiga i att leka tre så handlar ”Det var ju inte meningen” om att lära sig att be om ursäkt, men på rätt sätt.

Ändå blir det inte förnumstigt, eller duktigt.

Jörg Mühle lyckas undvika de mest fostrande fallgroparna.

Mycket tack vare den bullriga, tjafsiga humorn med vilken han låter sina karaktärer stångas med varandra i frågor om rätt och fel, hur man kompromissar eller är en bra kompis. Konsekvent låter han dialogen stå i centrum, snarare än hantverksskickligheten. Bildspråket är renodlat, vilket skapar känslan av att vinterlandskapet i det närmaste utgör ett scenrum. Ett där relationen mellan björnen och vesslan får plats att breda ut sig.

Deras vänskap är långt ifrån perfekt.

Men det är också det som gör den så rolig att följa.

Läs mer av DN:s barnboksbevakning här

Share.
Exit mobile version