Andreas Jansson, 25, tankar bilen.

Hur orolig är du för världsläget i dag?

– Inte så jätteorolig. Speciellt inte för Sverige, men kanske ekonomin i stort. Att vi ska hamna i någon slags lågkonjunktur, större än vad det är nu.

Har du märkt att bensinen blivit dyrare?

– Ja, det har det definitivt. Sedan kriget i Iran. Jag tar bilen till jobbet så det blir dyrare att åka till jobbet varje dag. Men än så länge funkar det.

Hur ser du på framtiden?

– Ändå positivt. Tråkigt och hålla på och vara dyster. Man får väl bara göra det bästa av situationen. Det mesta kan man inte göra så mycket åt.

På en brygga i solen sitter Hilma Nilsson, Lea Ellingen, Anna Liptajova och Shroom Hochholz. De blev vänner för bara två timmar sedan, efter att ha börjat prata med varandra inne på ett glutenfritt kafé.

Hur oroliga skulle ni säga att ni är för världsläget just nu?

– Det är ganska skrämmande vad som händer runt om i världen. Det känns som att det finns en kris vart man än kollar. Och att man inte kan göra någonting åt det, säger Lea.

Vad är ni mest oroliga över?

– Klimatet, säger Hilma.

– Alla krig och folkmord som pågår i olika delar av världen. Om de någonsin kommer att stoppas, och om de kommer att sprida sig, säger Shroom.

– Jag håller med, men också att förlora de grundläggande mänskliga rättigheterna, säger Anna.

– Speciellt transrättigheter och queer-rättigheter. I USA och till och med i Tyskland har det blivit värre de senaste åren. Det är riktigt läskigt, säger Lea.

Hur ser ni på framtiden?

– Realistiskt sett så är jag inte så optimistisk. Men jag tror att det är väldigt viktigt att försöka vara hoppfull och fortfarande försöka förändra saker åt det bättre, säger Shroom.

– Jag gör samma sak. Försöker vara positiv, även om jag är oroad, säger Hilma.

Vad gör ni för att vara positiva?

– Att bygga gemenskap, för att kunna prata av sig till varandra, säger Shroom.

Lisa Kihlén, 52, är på promenad längs vattnet.

Hur orolig är du för världsläget i dag?

– Jag är orolig, men det är svårt att säga. Vi blir väldigt påverkade av det som händer i världen. Det känns inte bra för demokratin att det är som det är.

Vad oroar du dig mest över just nu?

– Det är ju våra barns framtid, att de växer upp i en tid där det är väldigt oroligt och osäkert och man inte får framtidshopp.

Hur hanterar du dina känslor?

– Jag sa precis på lunchen att jag skulle flytta till landet och bara bo där och i min egen lilla bubbla. Det är nästan så att jag inte vill tänka på det som händer i världen. Men jag försöker behålla lugnet ändå och hoppas att det kommer gå bra. Och sen så preppar jag lite, tänker på beredskap och vad kan jag göra om det skulle hända någonting.

Johan Blomström, 61, avnjuter en korv och läsk i solen.

Hur orolig är du för världsläget i dag?

– Generellt är jag orolig för världsläget, men inte för egen del och inte just här. Det är så många oroshärdar som pågår överallt. Och så väldigt impulsiva handlingar som kan utlösa saker som man inte vill ska ske.

Vad brukar du göra för att hantera din oro då?

– Jag gör inget speciellt.

Hur ser du på framtiden just nu?

– Den är ändå positiv. Jag tror det går över.

Kollegorna Jack Jaehnke, 30, och Marie Ahlenius, 55, tar en paus i solen medan deras tredje kollega tankar bilen.

Hur oroliga är ni för världsläget i dag?

– Det är väl inte så jättekul och det är lite oroväckande. Nu är man i säkra Sverige, men med världsbilden är man lite orolig för ett tredje världskrig. Bara terror och tråkiga nyheter hela tiden, säger Jack.

– Jag tycker att det känns jätteobehagligt med de här världsledarna som vill lösa situationer med krig och eskalerar. Jag känner att vi blir indragna nu när vi är med i Nato, säger Marie.

Hur hanterar ni er oro?

– Det är inte mitt att hantera, det är inte jag som lider, säger Jack och fortsätter:

– Men man kan vara med det som finns nära en och stötta. Jag har en sambo som är iranier och hon har släkt som är påverkade. Där kan ju jag erbjuda min tröst och stöttning men annars är det lite hopplöst.

– Jag tycker väl att jag egentligen ser för mycket på nyheterna. Så det är väl en viss form av kontroll. Sen försöka fånga dagen och njuta av det som är här och nu. Ta tillvara på familjen och det som betyder någonting, säger Marie.

Share.
Exit mobile version