I ett underjordiskt, lätt mögeldoftande skyddsrum i hjärtat av Kiev samlas ukrainska akademiker för att få ta del av något upphetsande för forskare: färsk, opublicerad data.

Kriget stoppar inte forskningen.

– Vi gör presentationen i skyddsrummet för att slippa springa upp och ner när flyglarmet går, förklarar Lena Wilderäng, forskarassistent vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm.

Hon har en bakgrund som it-chef, brandman och professionell äventyrare. De senaste åren har hon som Ukrainavolontär levererat ambulanser och drönare vid dussintals resor till det krigsdrabbade landet.

Nu är hon i Kiev med Magnus Karlsson, professor och prefekt för institutionen för civilsamhälle och religion vid Marie Cederschiöld högskola.

– Jag sade till Magnus: Du kan inte forska om Ukraina från Stockholm. Du måste resa hit, säger Lena Wilderäng.

Fyra Ukrainaresor har det blivit för duon Karlsson–Wilderäng. I samarbete med forskningsinstitutet Razumkov Center i Kiev presenterar de nu en undersökning som jämför svenskar och ukrainare.

Drygt 1 500 ukrainare och över 5 000 svenskar har tillfrågats om sin inställning till krig, till sina medmänniskor och till olika samhällsinstitutioner.

En tydlig skillnad: svenskar litar mer på sin omgivning. 73 procent av de tillfrågade svenskarna menar att man kan lita på människor i allmänhet. I Ukraina anser bara 32 procent det.

Den nationella stoltheten är stark i bägge länderna: 85 procent av ukrainarna är stolta över att vara ukrainare, 86 procent av svenskarna är stolta svenskar. Och nästan alla ukrainare och svenskar, 92 respektive 93 procent, anser att det är rätt att göra väpnat motstånd om landet angrips utifrån.

Men en större andel svenskar tycks vara benägna att personligen försvara landet.

60 procent av svenskarna uppger sig villiga att försvara Sverige även om de riskerar livet. I Ukraina svarar tre av tio att de kan tänka sig att riskera livet i försvaret av landet.

Frågar man svenskar om de kan tänka sig att vara med och försvara landet utan att riskera livet stiger andelen försvarsvilliga till 94 procent. I Ukraina svarar 65 procent ja på samma fråga. Ytterligare fyra procent av ukrainarna uppger att de ”redan gör detta”.

Att svarsalternativet ”Jag kämpar redan mot ett väpnat angrepp” inte alls finns i Sverige säger något om ländernas radikalt olika belägenhet.


Det här pratet om att vi svenskar skulle vara ”fredsskadade” och sånt – det tror jag inte så mycket på.

Medan Sverige är en gammal demokrati som sedan sekler sluppit krig på hemmaplan, är Ukraina mitt i ett blodigt försvarskrig där hundratusentals har dödats och sårats. Lemlästade soldatveteraner är en en del av gatubilden, krigskyrkogårdarna växer snabbt.

– I Ukraina har invånarna personer i sin närhet som faktiskt har strukit med. Det får naturligtvis tillbakahållande effekter när man svarar, säger Magnus Karlsson.

Kan det vara så att vissa svenskar som säger att de kan dö för sitt land inte fullt ut förstår vad det innebär?

– Jo, kanske. Men det här pratet om att vi svenskar skulle vara ”fredsskadade” och sånt – det tror jag inte så mycket på, säger Magnus Karlsson.

Tidigare L-ledaren Nyamko Sabuni öppnade för att åka till Norge om kriget kom, och ibland hörs uppfattningen att många svenskar skulle fly om vi angreps. Vad säger du om det?

– Det har ingen grund i forskning. Det är en sorts eländesbeskrivning. Jag vill spänna ögonen i folk och säga: Visa mig de undersökningar som ens antyder detta. De finns inte.

Vad är förklaringen till den starka svenska försvarsviljan, enligt dig?

– Min bästa förklaring är våra väldigt liberala och demokratiska värden, som syns i World Values Survey. Det är inte kungliga slottet vi vill försvara, utan värden som yttrandefrihet, jämlikhet och demokrati. Och Ryssland är en tydlig motsats till det, säger Magnus Karlsson.

Den ukrainske forskaren Anton Grusjetskyj fascineras av de svenska siffrorna om försvarsvilja – och tror att de skulle minska om svenskar verkligen mötte kriget.

– Jag tror att de skulle gå ner till kanske… runt 50 procent. Det är ändå högt, säger Anton Grusjetskyj.

Magnus Karlsson sammanfattar sin syn: svenskar skulle agera ungefär som ukrainare om Sverige angreps.

– Vi kan se på siffrorna i Ukraina att försvarsviljan snarast stiger efter att kriget bryter ut. Jag ser ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda i Sverige.

Fakta.Fler svenskar än ukrainare tror på demokrati

Några siffror från den svensk–ukrainska undersökningen:

● I Ukraina är tilltron till försvarsmakten högre än i Sverige: 93 procent jämfört med 84 procent.

● Bara 22 procent av ukrainarna litar på rättsväsendet. I Sverige är andelen 78 procent.

● 85 procent av svenskarna uppger att de tror på demokrati, medan 64 procent av ukrainarna gör det.

5 045 svenskar mellan 18 och 79 år har tillfrågats. I Ukraina har 1 518 personer från 18 år och uppåt intervjuats, i ett befolkningsrepresentativt urval av Razumkov Center i Kiev.

I Ukraina har intervjuerna gjorts öga mot öga, men ukrainare som bor vid fronten har inte tillfrågats. Det skulle vara för farligt för forskarna att resa dit.

Källa: Professor Magnus Karlsson, Marie Cederschiöld högskola

Share.
Exit mobile version