Epa-dunk ska rädda hemmasittare: ”Bättre än kuratorn utanför dörren”

Nio motorburna tonåringar i Arvidsjaur har hittills nappat på ”projekt epa-dunk”.

– Vi har fått i uppdrag från kommunen att köra hemmasittare till skolan i våra epor, säger Viktor Eriksson som går fordons- och transportprogrammet på gymnasiet.

Det annorlunda initiativet är ännu i sin linda. Chaufförerna ska sammanföras med elever som har hög skolfrånvaro, och där insatsen bedöms kunna hjälpa. I matchningen måste lyhördhet vara nyckelordet, beskriver kuratorn Anna Lindblom.

– Det kan till exempel vara att en tjej absolut vill bli hämtad av en kille. En annan kanske tycker: ”nej aldrig, då dör jag hellre så pinsamt”. Det ska inte kännas skämmigt eller jobbigt.

Det finns inte någon nationell frånvarostatistik i Sverige. Men enligt en kartläggning från Skolverket har det skett en ökning efter pandemin. Hösten 2023 var frånvaron högre än hösten 2019. 15 procent av eleverna i årskurserna F-9 hade en frånvaro på mellan 15 och 29 procent hösten 2023, motsvarande 2,5 – 5 veckor. Drygt 4 procent hade en frånvaro på minst 5 veckor under samma termin.

I Arvidsjaurs kommun ser det ut ungefär som i kartläggningen.

– Har man gjort samma sak länge för att få elever att komma till skolan och det inte fungerar, går det inte att bara fortsätta i samma spår. Vi behöver tänka utanför boxen och försöka ännu mer, säger Lillemor Lundberg, samordnare för skolsociala teamet.

Sedan år 2023 finns det möjlighet att söka statsbidrag för skolsociala team, genom ett regeringsuppdrag riktat till Skolverket och Socialstyrelsen. Arbetssättet har hittills införts i 228 av landets 290 kommuner.

– Det är så angeläget att sätta in stödet tidigt och att det ges utifrån en samlad bild av barnets behov, så att det gör skillnad, säger Ebba Silfverstolpe Agardh, projektledare på Skolverket.

Det finns en mängd orsaker till att elever stannar hemma.

– Det handlar inte alltid om vad som sker i skolan, utan kan vara hela livssituationen. Hur man har det hemma eller på fritiden. Man kan behöva stöd från olika verksamheter. Även föräldrar kan behöva stöd, säger Ebba Silfverstolpe Agardh.

Ännu är det tämligen obeforskat vilka insatser som fungerar bäst, förklarar hon. I arbetet med skolsociala team ingår att leta nya lösningar.

– Vi ser att det är viktigt att man börjar med att kartlägga vilka problem eller behov som verksamheterna behöver lösa tillsammans, sedan planerar och samordnar insatser och följer upp hur det går, säger hon.

För enskilda elever är det mycket som står på spel.

– Vi vet från forskningen att skolan är en viktig skyddsfaktor. Har man behörighet, kommer in på gymnasieskolan och får en utbildning så har man en bra grund i livet.

Ebba Silfverstolpe Agardh tycker att försöket i Arvidsjaur låter intressant.

– Det kanske kan vara ett tips till andra, hur de prövar nytt och lyssnar in önskemål från målgruppen, säger hon.

I rollen som elevhandläggare brukar Anna Lindblom ibland hämta ungdomar som är inskrivna i skolsociala teamet och köra dem till skolan. Det var en sådan morgon som tanken slog henne: varför inte involvera epa-förarna?

– Min dotter körde iväg med sin epa till gymnasiet. Jag tänkte ”men helsike, det här skulle ju hon kunna göra”, säger hon.

Konceptet dryftades med polisen. Det blev grönt ljus, så länge fordonen är lagliga och går max 30 kilometer i timmen. Förarna ska ha giltiga AM-kort och lämna in utdrag ur belastningsregistret. De får 100 kronor varje gång de åker för att skjutsa en annan elev, pengar som betalas ut även om personen avstår eller går hem tidigare.

– En del kanske inte stannar i skolan hela dagen, men då har de ändå tagit sig dit. Det är ju en win-win, säger Viktor Eriksson.

För den som erbjuds skjuts kan det vara skönt att få träffa andra unga och inte enbart oroliga vuxna, tror han. Det kan upplevas mindre kravfyllt att sätta sig i A-traktorn.

– Om jag skulle få välja, om jag hade varit hemmasittare, så skulle jag hellre åka epa till skolan än att kuratorn skulle komma och stå utanför dörren.

Viktor Eriksson har lånat en väns epa just den här dagen. Hans egen är på reparation.

– Epan ger en sådan extrem frihet. I min värld är Arvidsjaur stort, det är ganska långt överallt. Ibland har man en kompis som bor på andra sidan samhället.

Som skolskjutsare tänker han sig att småprata eller spela musik under färden.

– Sedan tror jag inte att problemet bara ligger i att ta sig till skolan, jag tror också att det ligger i själva skolan, säger han.

Vad kan det bero på att en elev blir hemma?

– Stress och prestationsångest, man kan tycka att det är jobbigt. Man kanske är utanför och inte har så mycket kompisar, kanske inte riktigt känner sig sedd. Då blir det att man hellre sitter hemma där det känns tryggt, säger Viktor Eriksson.

Men epa-skolskjutsen passar nog inte alla, resonerar han. Vissa upplever det möjligen som jobbigt att en person som ligger nära i ålder kör in på uppfarten.

– Men man ser väl vilka det funkar för och inte. Om man har suttit hemma länge tror jag att det kan vara skönt att i alla fall ta sig ut en stund.

Bild 1 av 2

Bild 2 av 2

Det ovanliga initiativet i Norrbotten sticker ut i skol-Sverige.

– Vi är tacksamma över att projektet uppmärksammas men var inte beredda på det stora intresset utifrån. Vårt fokus är elevperspektivet och att samtidigt kunna erbjuda våra epa-ungdomar ett fint och viktigt uppdrag, säger Lillemor Lundberg.

Niondeklassaren Elsa Lundgren har anmält sig som chaufför.

– Det skulle kännas jättebra att kunna hjälpa folk, personen man skjutsar kommer att må mycket bättre. För det känns ju dåligt om man inte tar sig till skolan.

Hon har sitt eget efternamn skrivet i sirliga bokstäver i nederkant på vindrutan.

– Det är pappa som har hjälpt mig med det, säger hon.

Elsa Lundgren räknar med att det kan finnas gemensamma nämnare mellan henne själv och den eventuella passageraren i epan.

– Jag tror att det kan betyda ganska mycket att man liksom är två om samma sak. Båda har gått igenom samma prov och sådant i skolgången.

Har du någon gång tyckt att det varit jobbigt att gå till skolan?

– Ja, i början av högstadiet tyckte jag det var jobbigt. Det var mycket prov och sådant och ganska mycket svårare än vad det var i sexan.