Det har talats om en ”reset” av relationerna.
En nystart, som skulle bli början på något nytt efter Brexit. Men frågan är hur långt Keir Starmer vågar gå nu.
Tajmingen är inte den bästa.
– Vi ska först och främst tala om försvar och säkerhet här. Men det kommer även att handla en del om andra saker, som handel och ekonomi, sade den brittiska premiärministern när han på måndagen gick in på ett informellt middagsmöte med de 27 EU-ländernas ledare i Bryssel.
Det var första gången sedan Brexit som en brittisk premiärminister deltog vid ett sådant toppmöte. Och hemma i Storbritannien har högerpopulisten och EU-kritikern Nigel Farage protesterat högljutt.
Donald Trump kommer inte att uppskatta närmandet, har Farage varnat, som räknar den amerikanske presidenten som sin gode vän. Samtidigt har Farages parti Reform UK växt och är nu i praktiken lika stort som regeringspartiet Labour i opinionen.
I en färsk mätning från Yougov får Reform UK 25 procent, en procentenhet mer än Labour och tre procentenheter mer än konservativa Tories.
I det läget är det extra viktigt för Starmer att bygga en fungerande relation till Donald Trump. Det har han försökt göra de senaste månaderna, trots att Trumps rådgivare Elon Musk häcklat Starmer närmast konstant.
Men man kan inte heller vända ryggen till EU, menar britten.
– Båda är viktiga för oss. Vi kan inte välja. Så har det varit länge, och så kommer det att förbli i många år till.
Problemet är att det blir allt svårare att hålla balansen.
Trump sade natten till måndagen att det ”hemska” EU definitivt kommer att drabbas av strafftullar inom kort, medan Storbritannien ”kanske” kan undvika det – men alltså bara ”kanske”. Allt på grund av vad amerikanen uppfattar som en orättvis handelsbalans.
USA är det land som Storbritannien exporterar mest till, och tullar på 20 procent skulle tveklöst slå hårt mot en rad industrier.
Men EU som handelsblock är ännu viktigare: 42 procent av Storbritanniens export går till unionens medlemsländer. Och Starmer söker för fullt efter sätt att minska friktionen i handeln med EU och stärka tillväxten: han vill lösa fisketvister, minska byråkratin, öka samarbetet i energifrågor och bekämpa den irreguljära migrationen genom mer polisiärt samarbete.
Enligt uppgifter i brittisk press överväger han även ett brittiskt medlemskap i utbytesprogrammet Erasmus – men det har så här långt förnekats av regeringen (frågan är känslig eftersom det berör migration).
Fokus läggs i stället på försvarspolitik och det ämne som Trump så ofta talar om: att européerna inte betalar tillräckligt.
– I Storbritannien lägger vi 2,3 procent av bnp på försvaret och vi jobbar hårt för att nå upp till 2,5 procent. Runt om i Europa måste vi nu bära ett större lass, sade Starmer på måndagen.
Om USA minskar stödet till Ukraina måste Europa växla upp, menar britten. Många regeringschefer i EU håller med om det.
Men en svag ekonomisk konjunktur tynger unionen – och ett handelskrig lär inte förbättra läget. Frankrikes president Emmanuel Macron har föreslagit att EU-länderna ska ta upp stora gemensamma lån för att satsa på det gemensamma försvaret och stödet till Ukraina.
Fransmannen vill även införa en regel som ger förtur till försvarsmateriel tillverkat i EU (och gärna då i Frankrike). Kanske är det ytterligare ett skäl till att Starmer vill närma sig EU i just försvarsfrågor: att undvika att den brittiska försvarsindustrin blir utfryst på andra sidan Engelska kanalen.
Läs mer:
Starmer öppnar för ny terrordefinition efter ”misslyckande” i Southport
Storbritannien storsatsar på AI i offentlig sektor