”Vi vill ha tillbaka vårt land”, skriker en grupp kvinnor till Sky News utsända i kuststaden Hull i nordöstra England.
Allt medan affärslokaler plundras och sätts i brand runt dem.
Några hundra meter bort attackerar män, varav flera är invirade i den engelska flaggan, den brittiska polisen med flaskor och stenar.
Sådana scener har utspelat sig i flera städer i Storbritannien sedan den 29 juli, då en 17-årig pojke knivskar tre små flickor till döds i Southport, norr om Liverpool.
Falska rykten har spridits om att 17-åringen var muslim och anlände till landet ”illegalt” i en båt över Engelska kanalen.
I själva verket är han född i Cardiff och har två föräldrar från Rwanda som är aktiva i en kristen församling. Pojkens motiv är oklara – han är autistisk och har inte velat säga något efter gripandet. Nu ska han ställas inför rätta.
Men för upploppsmakarna verkar den mest relevanta informationen vara att pojken är svart.
Men för upploppsmakarna verkar den mest relevanta informationen vara att pojken är svart.
I helgen spred sig oroligheterna från Southport till andra städer, och män iklädda skidmasker eller med rakade huvuden gick till våldsam attack mot personer som de uppfattade ha annan hudfärg än ”vit”.
I Middlesbrough i norra England filmades våldsmakare som stoppade bilar i en korsning och ställde frågan: ”Är ni vita?” Bilisterna som klarade ”testet” släpptes förbi.
I Rotherham utanför Sheffield omringade fler än tusen högerextremister ett hotell där myndigheterna hyrt hotellrum för att husera asylsökande.
Kravallpolis på platsen tvingades backa undan när de möttes av en skur av projektiler – stenar, stolar, glasflaskor. Angriparna tog sig in i hotellet och ska ha misshandlat minst en asylsökande, innan polisen fick stopp på lynchmobben, skriver The Times.
Högerextremister tände eld på sopor vid en nödutgång till hotellet.
Den elden kunde, som tur är, släckas.
Men något annat kan vara på väg att gå sönder i Storbritannien.
– Jag finner inte ord för det som hänt, säger en chockad muslimsk, nordirländsk butiksägare till tidningen Belfast Telegraph.
Många av de affärslokaler som drabbats av skadegörelse och plundring uppges vara ägda av personer i etniska minoriteter. På vissa håll, som i Bristol, har ungdomar med invandrarbakgrund gått ut på gatorna och hamnat i slagsmål med högerextremisterna.
Premiärminister Keir Starmer har därför en viktig uppgift i att lugna känslorna.
– Jag fördömer det högerextrema våld som vi sett den här helgen, sade han i söndags, och lovade att de ansvariga ska ställas till svars.
Det gäller inte minst de som uppviglat till våldet.
De falska uppgifterna om 17-åringens identitet och bakgrund – inklusive det falska namnet Ali Al-Shakati – dök först upp i en artikel på sajten Channel3 Now. Dess ägarförhållanden är något oklara, men sajtens Youtube-konto användes i början av 2010-talet för att sprida ryskspråkiga videor, enligt The Telegraph.
Uppgifterna spreds vidare av högerradikala ”influerare” som Andrew Tate, och när kravallerna var igång påstod Elon Musk att ”inbördeskrig är oundvikligt”.
I flera av upploppen har också namnet ”Tommy Robinson” skanderats.
Han heter egentligen Stephen Yaxley-Lennon och är en av grundarna av ett antimuslimskt nätverk av nynazister, nyfascister och huliganer, som ofta kallar sig English Defence League. Denne 41-årige britt har dömts för misshandel och en rad andra brott.
I februari 2020 var han på turné i Ryssland, där han togs emot med öppna armar – och gavs stort utrymme i statligt kontrollerade medier.
I förra veckan var han med och drog igång protesterna i England. Sedan några dagar är han på ”semester” på Cypern, varifrån han manar på sina följare.
Keir Starmer hävdar att denna ”våldsamma pöbel” inte representerar Storbritannien.
Det är så klart sant.
Men desinformation fungerar inte i ett vakuum – den hakar i redan existerande attityder och föreställningar.
Men desinformation fungerar inte i ett vakuum – den hakar i redan existerande attityder och föreställningar.
Högerpopulister som Nigel Farage har i åratal målat ut invandrare som hot och problem – och fått stort genomslag i både medier och politisk debatt. Detta trots att landet efter brexit varit i stort behov av arbetskraft.
Farage tar nu avstånd från våldet, i likhet med den övriga politiska klassen, men en del av hans anhängare deltar i protesterna i anslutning till upploppen. Det gäller inte minst i norra England, där Labour tidigare haft starkt stöd – och där konservativa Tories tillfälligt fick ett uppsving efter brexit.
Att det finns ett starkt motstånd mot invandring där – och i vissa fall även rasistiska attityder – är inte förvånande.
Men det komplicerar denna kris, som ser ut att bli Starmers första riktigt stora värdemätare.
Läs mer:
Ola Larsmo: Lögner driver kravallerna i Storbritannien
