Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
I svenska medier har det franska hangarfartyget Charles de Gaulles besök i Malmö i veckan beskrivits som ett pr-jippo för att sälja franska fregatter till svenska försvaret.
Så är det – delvis. Men besöket är också en säkerhetspolitisk signal, som förefaller ha noterats i Ryssland. På väg genom Öresund skuggades hangarfartyget av en misstänkt rysk drönare, som ska ha störts ut elektroniskt av Försvarsmakten när den kom in över svenskt luftrum.
Kreml förnekar att drönaren var rysk, men larmet ger en tydlig bild av den spända situationen i Östersjöregionen.
Att Frankrikes enda hangarfartyg är på sitt första besök i Sverige sammanfaller dessutom med känsliga samtal mellan den franska och svenska regeringen.
Samtal som handlar om kärnvapen.
– Skulle det bli krig kommer vi att ha öppningar för allting som kan säkra Sveriges överlevnad och svensk säkerhet, sade försvarsministern Pål Jonson till Sveriges Radio på fredagen.
Han utesluter inte att kärnvapen stationeras på svensk mark i händelse av krig.
Konkret kan det betyda amerikanska atombomber.
Eller franska sådana.
För efter Grönlandskrisen är Europas relation till USA som bekant allt annat än oproblematisk.
– När en allierad kommer med oacceptabelt förslag, då måste man markera mot det, sade Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot om Trumps hot mot Grönland, när han mötte nordisk press på hangarfartygets brygga på fredagen.
Statsminister Ulf Kristersson (M) bekräftade för en månad sedan att Sverige är ett av de EU-länder som för samtal med Frankrike om hur det franska ”kärnvapenparaplyet” kan utvidgas till Europa.
Nu på måndag ska Emmanuel Macrons hålla ett tal där han utlovat en ”uppdatering” av den franska kärnvapendoktrinen. Innehållet hålls hemligt in i det sista – men i fransk press spekuleras det om att kärnvapenbestyckade Rafale-plan kan komma att stationeras i andra EU-länder, om än under fortsatt franskt kommando.
För Sverige diskuteras ”ett selektivt angreppssätt”, enligt Macron. Kanske för att den svenska regeringen uteslutit att kärnvapen stationeras i Sverige i fredstid.
Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt, och till skillnad från de brittiska kärnvapnen är de franska inte bara tekniskt oberoende av USA, utan kan också användas på flera olika sätt. Fransmännen har liksom britterna strategiska ubåtar med kärnvapenbestyckade långdistansrobotar. Men de har även förmågan att avfyra kärnvapen med attackrobotar från stridsplanet Rafale.
En rad sådana Rafale-plan står just nu startklara på hangarfartyget.
Vilket leder till frågan: finns kärnvapen i Malmö hamn redan i dag?
Något tydligt svar lär vi inte få, för kärnvapen finns inte alltid ombord på Charles de Gaulle, och den franska militären kommenterar som regel inte sådana frågor. Vad vi vet är att hangarfartyget har en viktig roll i den franska avskräckningsstrategin, eftersom dess Rafale-plan ofta har kortare avstånd till olika mål.
Just nu är Charles de Gaulle 50 mil fågelvägen från ryska Kaliningrad. Möjligen kan det förklara den ryska ”nyfikenheten”, även om det sedan länge varit känt att fartyget ska delta i övningar i Östersjön.
Att placera det franska hangarfartyget i en nordisk hamn skulle i framtiden kunna bli i en del av en europeisk avskräckningsstrategi, utan att exempelvis Sverige formellt behöver ha kärnvapen på sitt territorium. När det gäller avskräckning handlar det ofta just om att göra motståndaren osäker på vilken förmåga man faktiskt har.
Det för dock med sig risker. Exempelvis skulle Malmö hamn hypotetiskt sett kunna bli mål ett för ett ryskt ”förebyggande” anfall.
Det är av sådana riskhänsyn – och för att Sverige inte vill bryta mot Icke-spridningsavtalet (NPT) och bidra till kapprustning – som regeringen sagt att den inte tillåter kärnvapen på svensk mark.
Men steget från fred till krig kan gå snabbt. Så hur snabbt skulle franska kärnvapen kunna vara på plats i Sverige, i händelse av krig?
På några timmar. Mindre än en dag.
Det blev fotografen Mehdi Chebil och jag varse när vi bevakade en fransk–svensk militärövning i maj förra året, då vi flög med ett franskt tankplan från Istres i södra Frankrike till Luleå i Norrbotten. Genom fönstret såg vi hur olika typer av Rafale-plan flygtankades under den åtta timmar långa flighten.
En del av dessa Rafale-plan skulle teoretiskt sett kunna bära kärnvapen.
Läs mer:
Frankrike: Drönaren var en provokation
Erik de la Reguera: Macron talar om kärnvapen med Sverige – men bakom honom väntar Le Pen
Frankrike och Sverige stärker banden – ska kunna klara sig utan USA




