Är yttrandefriheten i världen i fara efter gripandet av Pavel Durov?
Ja, svarar Elon Musk, den brittiska högerpopulisten Nigel Farage och talespersoner för Kreml.
Nej, svarar Frankrikes president Emmanuel Macron, som menar att ”i en rättsstat upprätthålls friheter inom ett rättsligt ramverk, både på sociala medier och i det verkliga livet” – och att det franska rättsväsendet har agerat helt oberoende av regeringen.
Det försiktiga svaret får nog bli: ”vi får se”.
För i ärlighetens namn vet vi inte så mycket än.
Enligt poliskällor som citeras av franska medier var det inte underrättelsetjänsten DGSE som låg bakom gripandet av Telegramgrundaren Pavel Durov på Le Bourget-flygplatsen i lördags, utan den vanliga polisen.
Det innebär så klart inte att underrättelsetjänsten inte kan bli intresserad.
Men i nuläget verkar fokus ligga på det som har påtalats officiellt: underlättande av organiserad brottslighet, bedrägeri och terrorism.
En kvalificerad gissning är att den svenska polisen är intresserad av det som sker i Frankrike, för det är känt att svenska gängkriminella använder Telegram – bland annat för att rekrytera minderåriga mördare. Och när fransk polis infiltrerade den krypterade tjänsten Encrochat år 2020 ledde det till åtskilliga gripanden och beslag även i Sverige.
Säkert är att gripandet av den 39-årige mångmiljardären Durov har slagit ned som en bomb i Ryssland, där han inledde sin bana som entreprenör. Idag bor han i Dubai, dit han flyttade 2017, tre år efter att han sålde det sociala nätverket VKontakte till affärsmän i Vladimir Putins närmaste krets.
Den affären framställdes som mer eller mindre framtvingad då, och Pavel Durov har i intervjuer efteråt hävdat att han upplevde ett behov av en krypterad meddelande-app. Men om den påstådda schismen med Putin var anledningen till att han grundade Telegram och lämnade landet – det är svårt att veta säkert.
En del dissidenter i Ryssland och andra länder har använt sig av hans app. Men den närmast totala frånvaron av moderering har också gjort Telegram till en frizon för desinformation och konspirationsteorier, och lockat till sig politiska extremister, terrorgrupper och en organiserad brottslighet som ägnar sig åt allt från droghandel till barnpornografi.
På senare år tycks Telegrams relation till Rysslands ledning också ha förbättrats.
Efter gripandet i Paris har den ryska ambassaden anklagat fransk polis för inte ge den access till Durov, som är både rysk och fransk medborgare (han fick franskt medborgarskap så sent som 2021, och på något oklara grunder). Från Kreml och så kallade militära bloggare med band till ryska försvarsmakten talas det indignerat om ett hot mot yttrandefriheten.
I själva verket handlar deras oro om något annat.
Enligt den italienska tidningen La Stampa skriver flera ryska militära bloggare att den ryska militären använder Telegram för intern kommunikation – inte minst i Donbass i Ukraina. Frågan de ställer sig nu är hur säker kommunikationen på Telegram kommer att vara i framtiden.
Den oron är de ryska militärerna inte ensamma om. För även om Telegram beskriver sig som en krypterad meddelandetjänst, där bara de som deltar i konversationen kan se vad som skrivs, är det inte hela sanningen. Fullt krypterad är kommunikationen bara när den sker mellan två användare som aktivt valt att kryptera samtalet.
I grupper och så kallade kanaler kan Telegrams administratörer få tillgång till allt som skrivs. En del experter har också ifrågasatt om Telegrams kryptering är så säker som Durov hävdar.
I USA kommer varningarna om yttrandefriheten bland annat från en annan techmiljardär, Elon Musk. Han talar här åtminstone delvis i egen sak: Musks sociala nätverk X utreds av EU för bristande moderering och spridande av desinformation, och för att bryta mot den så kallade DSA-lagen, Digital Services Act.
Telegram påstår att företaget lever upp till den EU-lagen. Men – och det kan vara en viktig pusselbit för att förstå vad som hänt – till skillnad från X når Telegram, enligt Politico, inte upp till de 45 miljoner aktiva användare inom EU som krävs för att klassas som en VLOP (”Very Large Online Platform”). Mycket talar för att det bidrog till att fransk polis kunde gripa Pavel Durov utan att stöta på juridisk patrull från Bryssel.
Vad som händer härnäst – det återstår att se. Kanske är Durov fri om bara några timmar.
Men en del svenska gängkriminella har just nu anledning att vara oroliga.
Läs mer:
Telegramchef gripen av fransk polis
Så blev Pavel Durov en av världens mest inflytelserika teknikikoner
