Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Med sedvanligt tonfall meddelade USA:s president Donald Trump på juldagen att amerikanska styrkor hade genomfört en attack mot islamistiska terrorister i norra Nigeria.
”GOD JUL till alla, inklusive de döda Terroristerna, av vilka det kommer att bli många fler om deras slakt på kristna fortsätter”, skrev Trump på sin egen plattform Truth Social.
Ett mer återhållsamt pressmeddelande publicerades av USA:s regionala militärkommando Africom som berättade att attacken riktats mot islamistiska grupper i delstaten Sokoto i Nigerias nordvästra hörn, och att nigerianska myndigheter varit involverade i planeringen och gett grönt ljus för genomförandet. Bilder som släppts av USA:s försvarsdepartement visar missiler som avfyras från ett stridsfartyg, sannolikt från Beninbukten utanför Nigeria.
Insatsen var inte oväntad. I början av november anklagade Trump Nigerias regering för att vara alltför slapphänt när det gäller attacker på kristna nigerianer och hotade då att gå in militärt i landet. I samband med detta ifrågasattes Trumps verklighetsbild av president Bola Tinubu som också påpekade att regeringen försöker skydda alla nigerianer, oavsett religiös tillhörighet.
Det är sant att Tinubu och hans regering inte har lyckats stoppa terroristernas attacker och att säkerhetsläget har försämrats ytterligare på senare år, även om det varit allvarligt i mer än 15 års tid. Men i allt övrigt har Trump missuppfattat situationen rejält.
Nigerias befolkning på runt 250 miljoner människor är delad i två ungefär lika stora delar kristna och muslimer. De kristna bor främst i söder och muslimerna primärt i norr. En stor majoritet av attackerna från terroristgrupper som Boko Haram har genomförts i det muslimska norr. Över 20 000 civila dött i attacker under de senaste fem åren, enligt konfliktdatabasen Acled. Det handlar alltså om en krigsliknande situation. Om det tidigare varit delstaten Borno i nordost som varit hårdast drabbad, är det oroande att våldet nu fått fäste även i Sokoto i nordväst.
Under dessa fem år, visar siffrorna från Acled som citeras av CNN, har 317 dödsfall knutits till attacker specifikt mot kristna, medan 417 personer har dött i attacker mot muslimer. I 96 procent av dödsfallen går det inte att säga om någon grupp varit en särskild måltavla. Men det är känt sedan länge att en överväldigande majoritet av offren för våldet är muslimer.
Det finns flera förklaringar till varför islamister ger sig på muslimer. Syftet är att få regeringen att framstå som svag och handlingsförlamad, och i ett andra led försöker grupperna provocera fram hårdhänta reaktioner från regeringen vilket drabbar civilbefolkningen dubbelt. I det kaos som uppstått har ekonomisk misär blivit vardag för miljontals nigerianer, vilket gör dem lättare att rekrytera för de islamistiska grupperna som ger sken av att stå för ordning – när det i själva verket är de som är orsaken till situationen.
I detta hopplösa läge, råder i princip konsensus om att det inte går att bekämpa den militanta islamismen enbart polisiärt och militärt. Man måste bryta rekryteringen till terrornätverken och där är det inte så stor skillnad från gängvåldets Sverige. Ungdomar som är på väg att bli vuxna måste få framtidsutsikter och känna att de har ett syfte. Arbetstillfällen måste skapas, både i offentlig och privat sektor, så att det finns mer attraktiva alternativ än att gå med i terrorgrupperna som erbjuder både status och ekonomisk vinning.
I det avseendet är Trump en stor tillgång för islamisterna. I början av året slaktade han den amerikanska biståndsmyndigheten USAID, vilket ledde till ett intäktsbortfall värt många miljarder kronor bara för Nigeria. En fjärdedel av all biståndsverksamhet som finansierades av amerikanska medel hade lagts ned i slutet av mars. I nordöstra Nigeria, den del av landet som historiskt varit värst drabbad av terrorn, har FN:s livsmedelsprogram WFP tvingats stänga hälften av alla kliniker för bekämpning av hungersnöd.
Bara häromdagen visade USA tecken på att vilja backa från besluten. Man undertecknade då ett nytt avtal om stöd till hälsovård i Nigeria – men det ska endast kanaliseras till kristna organisationer. Vilket riskerar att skapa ett mer utbrett agg mot kristna, som inte funnits tidigare.
