En händelserik vecka som började med en ukrainsk pr-offensiv i Afrika, har slutat med att Sveriges ambassadör till Mali har fått packa sina väskor på nolltid för att lämna landet. Vad är det som har hänt?
Det började med en ukrainsk charmoffensiv i Afrika, en kontinent där Ukrainas fiende Ryssland har behållit en överraskande stark ställning trots det fullskaliga anfallskriget som inleddes för 2,5 år sedan. Många afrikanska länder har inte velat ta ställning mot Ryssland och i kampen om världsopinionen har Vladimir Putin flyttat fram sina positioner. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har rest till flera länder för att för sin hemmapublik visa upp Rysslands goda relationer på kontinenten.
I länderna Mali, Burkina Faso och Niger – en västafrikansk trojka av länder som styrs av militärjuntor – har Ryssland spelat en mer aktiv roll. Ryska soldater strider jämte soldater i Mali mot islamistiska rebeller i landets norra delar. Först närvarade de under Wagnergruppens varumärke men nu utgör de en del av ”Africa Corps”, som gruppen heter efter att ha integrerats i den ryska försvarsmakten.
För att vinna mark mot Ryssland i det diplomatiska kriget har Ukraina aviserat att man ska öppna en rad ambassader i regionen. Av denna anledning har Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba befunnit sig på en Afrikaturné i början av augusti.
Men hans resa har helt överskuggats av nyheten om att Ukraina i slutet av juli ska ha hjälpt rebeller i Mali med information inför ett bakhåll som kostade 84 ryska och 47 maliska soldaters liv. Uppgifterna kom från den ukrainska militära underrättelsetjänstens talesperson Andrij Jusov.
Juntorna i Mali och i grannlandet Niger reagerade starkt på nyheten och bröt omedelbart alla diplomatiska förbindelser med Ukraina.
Det var efter detta besked som Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell markerade sitt stöd för Ukraina på plattformen X, där han skrev om Mali att ”man kan inte stödja Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina och samtidigt få flera hundra miljoner kronor varje år i utvecklingsbistånd”. Han skrev också att regeringen därför beslutat att dra in biståndet.
Trots att beslutet om indraget bistånd fattades redan i januari och att man redan aviserat detta, liksom att ambassaden i Mali ska stängas, gick militärjuntan i taket och valde att förklara ambassadör Kristina Kühnel för persona non grata, icke önskvärd på diplomatspråk, och hon har under helgen packat väskorna och rest hem till Stockholm.
Beslutet säger mest om hur nyckfullt militärstyret är i Mali. För snart två år sedan använde de samma formuleringar om Frankrikes ambassadör som ska ha använt ett ”fientligt” språk mot Mali och som också portades.
Beslutet sätter punkt för nästan ett kvartssekel av tätt samarbete mellan Sverige och Mali, ett samarbete som blev alltmer ohållbart när odemokratiska krafter häromåret fick ett grepp om landet.
Brittiska BBC väcker frågan om nyheten om den ukrainska hjälpen till rebellerna i Mali var ett diplomatiskt självmål. Kanske på kort sikt. Men på lång sikt är det militärjuntan som öser in bollar i eget mål. På grund av sin västfientliga hållning har man förlorat mångmiljardbelopp i utvecklingsbistånd, pengar som Ryssland inte kommer att ersätta.
Det kommer att leda till ökad fattigdom, vilket i sin tur ökar rekryteringen till de islamistiska grupper man säger sig vilja bekämpa.
