”Det gör inte ont men snart slutar jag andas.” Så tänkte Caroline när hon utsattes för ett strypgrepp på jobbet.
En av hennes kollegor, en gravid kvinna, sparkades i magen och fick missfall, enligt en SVT-granskning av anmälningar till Arbetsmiljöverket.
Vad arbetar de som? Poliser? Kriminalvårdare? Nej, de är lärare på låg- och mellanstadiet. Antalet anmälda fall av våld på dessa skolor i landet har ökat med 60 procent på fem år.
Så vems fel är det att elev A sparkar lärare B i magen? Inte elevens, om man ska tro Anna Olskog, ordförande för fackförbundet Sveriges Lärare som uttalar sig till SVT.
”Ett barn är aldrig ett arbetsmiljöproblem”, säger hon nytert och pekar i stället på ekonomiska nedskärningar i skolan.
Man förstår vad hon menar. Ju fler vuxna i skolan, desto mindre möjlighet för våldsamma barn att ”utagera”.
Samtidigt: Vad gör det för våra barns moral att de får höra att om de försöker strypa sin lärare är det inte deras eget fel; huvudskulden bärs av ett osynligt monster, en Mårra med namnet ”ekonomiska nedskärningar”?
Och vad gör det med deras föräldrar? Björn Hofvander, docent i rättspsykiatri vid Lunds universitet, poängterar för SVT: Den kanske största riskfaktorn för aggressiva barn är ”brister hos föräldrarna”:
”Det kan vara gränssättning som inte har fungerat och en ond spiral där barnet lärt sig att agera ut.”
På vilket sätt ökar mammas och pappas incitament att sätta gränser, och inte skylla ifrån sig, om de matas med att det inte i första hand är barnens fel att de bryter sina skolkamraters handled eller slår ut tänderna på dem (exempel från granskningen)?
Man ska inte skuldbelägga, inte skamma, så har det sagts. Samtidigt hemsöktes den svenska skolan av pedagogiska teorier om att ta bort lärarnas auktoritet och bedriva lågaffektivt bemötande mot stökiga elever.
Hur bra gick det, tycker ni?
Tidningen Vi Lärare berättade i slutet av året om en lågstadieelev i Stockholmsområdet som orsakat 30 anmälningar om hot och våld mot skolpersonal. Vad hände? Skyddsombudet kopplades in, skolan belades med skyddsstopp och undervisningen upphörde tills eleven stängdes av.
Så vad föreslog facket som lösning på problemet?
”Att eleven flyttas till en annan undervisningsform med adekvat utbildad personal med vana att hantera extremt våldsamma elever”, säger huvudskyddsombudet Simon Sandström.
Att flytta ett barn må låta hårt. Men det gör att andra barn, och vuxna, på skolan blir tryggare.
Ditt beteende är oacceptabelt. Det får tydliga konsekvenser för dig. Det är ett bättre budskap att förmedla än ”om du är våldsam är det Mårrans fel”.
Läs mer:
Susanne Nyström: Många barn kan bara drömma om lyxen att vara ”kuddflicka”
Ledare: Det här är Ebba Buschs show – därför blir det ingen ny kärnkraft
