Det var inte länge sedan det skulle vara enkelt att bli svensk medborgare. Dåtidens liberalpartister krävde envist någon sorts språktest för medborgarskap, och deras förslag sköts lika envetet ned av andra partier.
Men först gick det långsamt, sedan snabbt. 2019 var det dags att, inom ramarna för januariavtalet, tillsätta en utredning just om språk- och samhällskunskaper för att bli svensk medborgare. Fler krav har tillkommit: Människor som misstänks eller döms för ”viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller som har en anknytning till vissa grupper och organisationer” ska också kunna stoppas som medborgare.
En annan utredning, tillsatt av Tidöregeringen i fjol, tittar på förslag om krav på egenförsörjning, hederligt levnadsätt (den omdiskuterade ”vandeln”) och ”avläggande av lojalitetsförklaring”.
Man kan tycka vad man vill om sådana regler. Det är inte alls orimligt att den som vill bli svensk får se till att avhålla sig från grova brott och göra sitt bästa för att lära sig språket och hur samhället fungerar. Men det är en helt annan sak att börja rota efter människors åsikter och koppla dem till vem som får vara svensk och inte.
Det är inte alls orimligt att den som vill bli svensk får se till att avhålla sig från grova brott och göra sitt bästa för att lära sig språket och hur samhället fungerar.
För eftersom vår tid är en tävling i att lägga fram kärvast förslag om invandringen gick det förstås inte att sluta där. Nyligen föreslog Denice Westerberg från SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna i Expressen en möjlighet att ”återkalla medborgarskap för dem som inte respekterar Sveriges lagar och värderingar”. Den som inte ”anpassar sig till vårt samhälles demokratiska principer” ska ut.
Kristdemokraternas EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe är inne på samma värderingsspår: ”För att ens få ett svenskt medborgarskap bör det … krävas att den som önskar bli svensk medborgare också erkänner statens Israels rätt att existera och därtill har för avsikt att ta till sig de judisk-kristna värderingarna som den svenska demokratin vilar på”, skriver hon på sin blogg enligt Expressen.
Det problematiska och ironiska med dessa resonemang är att åsikts- och yttrandefrihet är fundament just i vårt samhälles demokratiska principer. Vi får ha vilka värderingar vi vill. Gränserna ligger i vad man gör med dem. Handling bestraffas, inte åsikt.
Det blir knepigt när Ester som är född i Eslöv av Eslövsföräldrar får tycka att Israel prompt måste upphöra som stat i morgon dag, medan exakt samma åsikt hos Somaya från Somalia gör att hon aldrig får bli svensk. Det vore en lag som slöjdad för att använda mot människor man godtyckligt inte vill ha i landet.
Ett annat problem är förstås att det inte finns någon konsensus om vad svenska värderingar betyder. För ett par decennier sedan hade många tveklöst nämnt ”höga skatter och solidaritet med de svaga” som en pursvensk värdering. Många är de ickesocialdemokratiskt lagda invandrare som då hade riskerat att åka ut på ändalykten.
Antirasism läggs också fortfarande gärna fram som något mycket svenskt, vilket riskerar att ställa till det inte minst för Ungsvenskarna.
Det vore en lag som slöjdad för att använda mot människor man godtyckligt inte vill ha i landet.
Moderaterna har sedan länge öppnat för att människor som hyllar terrorgrupper som Hamas ska kunna ge utvisning för icke svenska medborgare. På tisdagen gick migrationsminister Johan Forsell ut och påminde om kravet: ”Vi vill värna det fria och öppna samhället. Personer som då hyllar terroristorganisationer, de har helt enkelt ingen plats i Sverige”, säger han till Expressen.
Att aktivt hylla en terrorgrupp är ändå artskillnad mot att hysa ”osvenska”” värderingar. Men återigen: i Sverige har vi än så länge värderingen att det i ”det fria och öppna samhället” är tillåtet att hylla Hamas.
Detta borde någon påpeka. Men Socialdemokraterna sitter i båten. ”Integration handlar inte bara om att bli självförsörjande – det handlar också om värderingar”, säger Lawen Redar, som utrett partiets migrationspolitik, till Aftonbladet.
Alice Teodorescu Måwe har rätt i att de demokratiska värderingarna – svenska, judiska kristna eller ej – är något värdefullt att slå vakt om, lära ut och sprida till människor som berövas dem. Men när man kopplar åsikter till rättigheter och medborgarskap riskerar det att slå alldeles fel.
