Det var märkligt nog inte en eldriven Toyota. Trots att Toyota har flera nya elbilsmodeller som skulle behöva lite marknadsföring för att få hjälp att flyga ut ur försäljningshallarna var det i stället den vätgasdrivna modellen Mirai som ledde maratonlöparna. Det finns exakt 14 exemplar av Mirai registrerade i trafik i Sverige.

Det är inte för att det är någon särskilt dålig bil, den är bara ganska egenskapslös och opraktisk, utan snarare för att vätgas som drivmedel i personbilar är ett hopplöst projekt. Det visar sig mer och mer vara fel spår. Precis som när Kiplagat Kiplomo tog steg efter steg bort från upploppet på stadion.

Vätgas är egentligen ett fantastiskt smidigt sätt att lagra energi. I ett utopiskt samhälle kan alla samla vind- och solenergi och göra om den till vätgas som lagras i ett litet skåp vid huset, betydligt billigare än att spara energin i stora batterier. Men till den utopin är det långt.

I den högst icke-utopiska verklighet vi lever i för stunden finns ingen anledning att köra bilar på vätgas.

Den globala försäljningen av vätgasdrivna bilar minskade 2024, för andra året i rad. Det såldes 20 procent färre vätgasbilar än året innan och det totala antalet blev 12 866 bilar. På samma jordglob såldes samtidigt drygt 17 miljoner nya elbilar. Loppet tycks alltså vara mer än kört för vätgasbilarna och snart kommer vi väl prata om dem på samma sätt som vi kommer ihåg kamperna vhs/betamax och dvd/laser disc?


Dessutom finns numera elbilar med så hög laddprestanda att de inte är många minuter efter vätgasbilarna

Den stora fördelen med att köra en vätgasdriven bil, där vätgasen lagras i en högt trycksatt gastank och matas till en bränslecell som driver hjulen, är att det går snabbt att tanka. Att tanka en vätgastank från tom till full tar mindre än fem minuter, jämfört med att ladda ett elbilsbatteri som tar minst en halvtimme.

Den stora nackdelen med vätgas är energiförlusten. Om man utgår från att man har 100 kilowattimmar elektrisk energi och omvandlar till vätgas finns bara 23 procent kvar, med produktion, lagring och transport till fordonet inräknat. 100 blir 23, jämfört med elbilar, där 100 blir 69. Med andra ord är en elbil tre gånger så energieffektiv som en vätgasbil när man ser till hela kedjan från elproduktion till leverans till drivhjulen.

Dessutom finns numera elbilar med så hög laddprestanda att de inte är många minuter efter vätgasbilarna när det gäller att ladda fullt, till exempel Zeekr 7X.

Det ser mörkt ut för vätgasen som drivmedel. Tysklands största vätgasleverantör H2 Mobility valde i våras att stänga 22 vätgasstationer i landet och fokusera på vätgasdistribution för transportsektorn. I Kalifornien stänger Shell tio av sina elva vätgasstationer, till många Toyota Mirai-ägares förtret. Om det är någonstans Mirai har sålt mindre dåligt så är det just i Kalifornien.

Vätgas som drivmedel är en lockande tanke. Att kunna framställa den miljövänligt av grön el, frakta eller lagra den och sedan använda den med endast vatten som restprodukt ur avgasröret är något som fortfarande finns i planerna hos några av världens största biltillverkare: BMW, Hyundai och Toyota. Men de är som sagt bara några, och jämfört med deras satsningar på elbilar bleknar vätgasprojekten.

Trafikljus: Gult

Förslaget till den nya elbilspremien är välriktat. De som inte har haft råd att köpa elbil kanske får råd framöver. Men kanske allt för välriktad, effekten på elbilsförsäljninen lär bli marginell.

Share.
Exit mobile version