Konsert

Betyg: 4. Betygsskala: 0 till 5.

ESG

Scen: Kollektivet Livet, Stockholm

Slagverkaren Nicolas D Nicholas dansar in på scenen under låten ”Moody” i papegojmask, blå paljettjacka och ett slags neongul pyjamas. Han gör vingrörelser med armarna och tjutande fågelläten. Då, om inte förr, blir det uppenbart hur udda det här bandet faktiskt är.

ESG startades av fyra systrar ihop med grannkompisen i södra Bronx 1978. Deras mamma hade fixat instrument för att de skulle hålla sig borta från de stökiga gatorna. Deras minimalistiska kombination av punk, funk och disco blev snart enormt inflytelserik. I ”Dance” och ”It’s alright” lät de som ett funkband som gått vilse i en maskinhall. ”UFO” lär vara en av tidernas mest samplade låtar. Den tekniskt ofullständiga spelstilen är en nyckel till estetiken, monotonin är ett slags självändamål.

I början av 00-talet kom en ny våg av band som hade ESG bland sina influenser. År 2024 borde alltså tiden kommit i fatt familjeorkestern från New York. Men den här kvällen på ett varmt och svettigt Kollektivet Livet, som ligger i en gammal färjeterminal vid Saltsjöns svarta vatten, blir det tydligt hur unikt deras sound fortfarande är. Med bara en torrt tuggande bas, trummor och olika slagverk är rytmen helt i fokus.

Texterna är oftast inte mer än några rader som upprepas. Estetiken är konsekvent. Systrarna Marie Scroggins på slagverk och Renee Nicholas på sång ingår fortfarande i bandet. Den senares barn Nicolas D Nichols (slagverk) och Nicole Nicholas (bas) kompletteras med den hårt slående trummisen Michael Anthony Giordano. De spelar snabba versioner av sina klassiska låtar, varvat med några nya, under en dryg timmes konsert. De är överraskande bra, om än en smula knasiga, och charmfaktorn är hög. Till sist får de hela publiken att lyckligt skrika ”ESG” om och om igen.

Att sätta Robert Johnson & The Punchdrunks, med sin högljutt riffande sluggerrock, som förband kan verka vara ett udda val. Men de har primitivismen gemensam. Solnabandet har gjort ett destillat av Bo Diddleys och Link Wrays rock’n’roll på samma sätt som ESG har gjort det av James Browns funk och Ray Barrettos salsa.

Läs fler konsertrecensioner här.

Share.
Exit mobile version