Den stora frågan för Hanno Pevkur är inte om, utan när och hur kriget i Ukraina tar slut. Som en av Rysslands närmaste grannar är den estniska försvarsministerns budskap tydligt:
Estland, Europa och Nato måste vara förberett – på vad som än väntar.
– Vi vet alla hur den ryska arméns planer ser ut. De har sagt att de kommer stationera ut nya trupper vid gränsen till Estland och Finland, vilket innebär att de kommer ha ytterligare 50 000 soldater i vårt närområde, säger försvarsministern.
Långt innan det fullskaliga kriget i Ukraina bröt ut talade politiker och analytiker om det ryska hotet mot Baltikum. Hösten 2023 upprepade Ukrainas president Zelenskyj det budskapet. Han hänvisade då till uppgifter från den ukrainska underrättelsetjänsten och sade att om Ryssland får möjlighet att återuppbygga sin militära kraft kan dess förmåga 2028 vara tillbaka på samma nivåer som innan förlusterna började i Ukraina.
Då är det inte bara Ukraina, utan även Lettland, Estland och Litauen som står i fokus för rysk expansion, enligt Zelenskyj.
Med Donald Trump i Vita huset har det samtidigt blivit tydligt att Europa behöver ta mer ansvar både för sin egen och för Ukrainas säkerhet. Det är bra, resonerar Hanno Pevkur, som är av uppfattningen att europeiska länder under flera decennier underfinansierat sina respektive försvar.
– Det är positivt att europeiska länder nu gör mer och är redo att skala upp, men vi ser samtidigt att hotet från Ryssland kommer att öka.
En rysk kontraktssoldat kan tjäna en bra bit över 20 000 kronor i månaden medan medellönen i Ryssland är lite drygt 10 000 kronor. Priserna skjuter samtidigt i höjden och styrbanksräntan är nu den högsta på 20 år. Försvarssektorn är den enda ryska industrin som faktiskt blomstrar, skriver The Telegraph.
Enligt ukrainska beräkningar engagerar kriget cirka 620 000 ryska soldater.
– Det finns en bred förståelse för att de inte kommer vilja återvända hem. De kommer inte att få samma lön hemma i Ryssland vilket innebär att de förmodligen kommer vilja skriva nya kontrakt med den ryska armén, säger Hanno Pekvur.
Är du rädd för att Ryssland ska anfalla er?
– Det finns ingen anledning att vara rädd. Vi arbetar varje dag för att Estland ska vara ett säkert land där man kan sova gott om natten. Det är mitt jobb som försvarsminister.
– Jag ser det så här: Vad behöver vi göra för att säkerställa att Ryssland inte ens överväger att attackera oss? Det är en sak att vara rädd och en annan sak att vara pragmatisk.
I dag finns cirka 2 000 Natosoldater stationerade i Estland. Landet har varit medlem i Nato i över 20 år och Pevkur tycker sig fått bevisat att alliansen fungerar. Han tvivlar inte på att kärnprincipen – det som på Natospråk kallas för Artikel 5 – står fast trots maktskiftet i USA.
Målbilden om att varje land ska lägga åtminstone 2 – eller 3 procent som nu diskuteras – av sin bnp på det egna försvaret är däremot för lågt. I Estland siktar man snarare mot 5 procent.
– Utifrån vad jag förstått är Nato viktigt för USA, och USA tar sitt ansvar på mycket stort allvar. Vi har visat att vi är en stark allierad och vi föreställer oss att USA visar oss detsamma, inte bara när det gäller att försvara Estland utan hela alliansen.
Ukrainas framtid hänger på vilken typ av säkerhetsgarantier som Europa och USA kan erbjuda. Många frågor återstår att besvara. Kommer Ryssland att ha trupp i Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal – och i vilken utsträckning? Om Estland och Europa ska skicka soldater till Ukraina får det inte finnas några sådana oklarheter.
– Vi tycker fortfarande att den bästa säkerhetsgarantin för Ukraina är ett medlemskap i Nato, men vi utesluter ingenting och förstår att vi måste vara redo att erbjuda säkerhetsgarantier från europeiskt håll.
En sak står i alla fall klar: Estland kommer aldrig att erkänna mark som Ryssland erövrat med våld.
