Under 2022, året när Ryssland anföll sitt grannland Ukraina på bred front, hördes ofta Rysslandsforskaren Gudrun Persson förklara de ryska makthavarnas agerande. Hon hade en längre tid varnat för att Putin skulle försöka krossa Ukraina som självständig stat, och talade med skärpa och kunskap på ett sätt som fick många att spetsa öronen.
Gudrun Persson har bytt arbete och är nu Rysslandsanalytiker på Försvarsmakten.
På Folk och försvars konferens i Sälen i söndags talade hon igen. Och ska man döma av visningar på Youtube var hon den mest populära talaren av alla. Medan ungefär 65 000 har sett Gudrun Perssons föredrag hittills har cirka 26 000 sett statsministerns och 34 000 ÖB:s.
”Vi vet vad Ryssland vill”, sade historikern Gudrun Persson och beskrev ett land som under Vladimir Putins ledning åter vill bli en stormakt, från Östersjön till Svarta havet. Ett land där de styrande reser statyer av Stalin och Ivan den förskräcklige och har infört militär träning i grundskolan.
När DN träffar henne ett par dagar efter framträdandet pekar hon dock på en skillnad mot stormaktspolitiken på Sovjetunionens tid. Och i just det fallet framstår Sovjetunionen som fredligare.
Det gäller Rysslands signalpolitik med sina kärnvapen. Landet på andra sidan Östersjön har världens största kärnvapenarsenal, tätt följt av USA. I november förändrade landet sina riktlinjer om hur de kan användas.
– Sedan 2020 har Ryssland börjat publicera delar av det dokument som vanligen kallas kärnvapendoktrinen. Det är en politisk signal i sig, en avskräckningspolitik. Den senaste som publicerades, 2024, innebär en sänkning av tröskeln för att sätta in kärnvapen.
Gudrun Persson beskriver hur världen lever i ett nästan avtalslöst tillstånd, efter att de nedrustningsavtal som under årtionden har reglerat kärnvapeninnehav och utstationeringar har fallit eller är på väg att falla. Hon säger att debatten i Ryssland är tillbaka där den var på 1950- och 60-talen:
– Då fördes en diskussion om kärnvapenkriget var möjligt utan att vi skulle förstöra varandra. Under kalla kriget kom USA och Ryssland fram till att det inte gick. Det krävdes internationella avtal med varandra. Nu har det kommit nya former av kärnvapen. Och då är diskussionen igång igen: ”Vi kanske kan använda kärnvapen på slagfältet. Det kanske inte behöver bli på den här strategiska nivån att vi förstör varandra.”
Denna diskussion, i kombination med att Ryssland sänkt tröskeln för kärnvapenanvändning, är illavarslande, varnar Gudrun Persson.
– Det här ska vi ta på allvar, utan att vara alarmistiska.
Hon påminner om att Ryssland i november sköt en ballistisk robot mot mål i Ukraina. Sådana brukar ha en räckvidd på 100–300 mil och är möjliga att bestycka med kärnvapen.
– För mig var det en oerhörd händelse. Under kalla kriget var det väldigt spänt och man placerade ut medeldistansrobotar. Det är farliga vapen för oss i Europa eftersom det ju är oss de är inriktade på. Men nu placerade Ryssland inte bara ut en robot, utan sköt också med den. Det var en väldigt tydlig signal. Nu säger Putin att medeldistansroboten ska vara i serieproduktion vid årets slut. Det är ett allvarligt läge.
Någon vilja till nedrustningsförhandlingar syns det inga spår av.
Nu det bara dagar kvar tills Donald Trump flyttar tillbaka in i Vita huset i Washington. Han har skakat om sina allierade genom att kräva att Natolandet Danmark ska avstå Grönland åt USA. Trump har inte ens velat utesluta militära maktmedel mot danskarna.
Gudrun Persson säger att Ryssland följer detta noga.
– Det skulle ju vara ett kvitto på att Ryssland har rätt i sin ambition, att kriget är rätt och att Ukraina inte har rätt att existera, säger hon, men tillägger att Ryssland avvaktar med sina slutsatser tills den nye presidenten verkligen kommit på plats.
Donald Trump har tidigare talat om att han snabbt ska tvinga fram ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina. Gudrun Persson pekar på hur de tidigare avtalen som inkluderat Ryssland, Georgien och Ukraina bara har visat sig vara papperslappar. Ryssland har brutit dem.
– Det är inte lönlöst att ingå avtal med Ryssland. Men ett avtal måste innehålla medel för avskräckning så att det blir svårt att bryta dem.
Hon säger att militärt våld är ett språk Ryssland förstår, ekonomiska åtgärder är ett annat.
– Skulle oljeexporten kraftigt begränsas skulle det allvarligt försvaga Rysslands möjlighet att fortsätta kriga.
Fakta.Gudrun Persson
Rysslandsanalytiker på Försvarsmakten och docent på Stockholms universitet.
Författare till flera böcker om Ryssland och dess historia, kommer snart ut med ännu en bok. Hon var sommarpratare i Sveriges radio 2022.
Gudrun Persson har tidigare arbetat på bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut.
Hon är ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien och Kungliga örlogsmannasällskapet.
Läs mer:
Kungen: Säkerhetsläget sämre än under kalla kriget
Allt från Folk och försvars rikskonferens
