Stödet för de gröna partierna halverades nästan i Tyskland och Frankrike. Samtidigt gick partierna fram i en del mindre länder, exempelvis Sverige, Danmark och Kroatien. Totalt ser den gröna partigruppen i Europaparlamentet ut att minska från 72 till 53 mandat.
– Det får stort genomslag när läget ändras i de här stora länderna. De gröna i Tyskland hade till exempel fler mandat än hela Sverige tidigare. Det gör att den samlade EU-gruppen minskar kraftigt, trots att det inte händer så mycket i de andra länderna, säger Magnus Nilsson.
Han är klimatpolitisk analytiker och anlitades när regeringen tidigare tillsatte en klimatutredning. Han har även förtroendeuppdrag för Socialdemokraterna i region Stockholm.
EU har klubbat igenom att unionen ska vara klimatneutral senast 2050 och att utsläppen ska minska med 55 procent till 2030, jämfört med nivåerna 1990. Detta står skrivet i det klimatåtagande som EU skickat in till FN:s klimatkonvention.
– Jag har svårt att föreställa mig att det blir några nämnvärda justeringar i det europeiska klimatarbetet. Alla myndigheter har i praktiken börjat jobba utifrån de skärpta klimatlagarna sedan ett par år tillbaka, och industrierna trycker på. Dessutom tar det lång tid att ändra regler som nyss har beslutats, säger Magnus Nilsson.
Nästa klimatåtagande ska lämnas till klimatkonventionen i slutet av nästa år. Enligt Parisavtalet ska varje nytt åtagande vara mer ambitiöst än det tidigare.
– Då kan man inte skriva något svagare än att EU ska vara klimatneutralt till 2050. Man kan ändra till 2045, men inte skjuta det framåt i tiden. Så handlingsutrymmet är inte så stort för att ändra klimatpolitiken om vi inte ska lämna Parisavtalet, och det går nog inte att få majoritet för bland ländernas regeringar.
Ett viktigt beslut som ska fattas inom EU under denna mandatperiod är det så kallade 2040-målet, som slår fast hur mycket unionens utsläpp ska minska till 2040. EU-kommissionens förslag är 90 procent. Den ambitionsnivån skulle kunna sänkas, eftersom målet inte är klubbat ännu. Men Magnus Nilsson bedömer det inte som särskilt troligt.
– Man kan säga 88 procent, men det ändrar ju ingenting. Om man går ännu längre är 2050-målet inte trovärdigt längre, och där har vi ju bundna genom de åtaganden EU gjort till Parisavtalet.
Något som däremot kan påverka unionens klimatarbete i praktiken är att länderna helt enkelt inte når de mål som har satts upp, påpekar Magnus Nilsson. Enligt de utvärderingar som görs löpande ser det ut som att flera länder, bland andra Sverige, inte hinner minska sina utsläpp tillräckligt mycket till 2030.
– Det är det riktigt stora hotet mot EU:s klimatarbete. Och där är det panikläge, men man gör nästa ingenting. Det skulle placera EU i en delikat situation om det länderna gör inte räcker till. Och det är lite oklart vilka medel EU-kommissionen kan använda då. Man kan hota med höter, men det leder ju inte per automatik till att utsläppen minskar snabbare.
Läs mer:
Sex saker du behöver veta om nattens resultat
Ett ödesval för klimatet och miljön – här är forskarnas viktigaste frågor
EU-valet gör oss mer ”wild and crazy”
