Som om EU:s utrikesministrar inte hade nog med krig och kriser att avhandla under dagens ministermöte i Bryssel. Det amerikanska bombregnet över Irans kärnenergianläggningar har gjort att oron för ett storkrig i Mellanöstern växer.
Från de europeiska huvudstäderna hörs ett eko av vädjanden om att lösa konflikten med diplomatiska medel.
– Jag uppmanar alla sidor att ta ett steg tillbaka, återvända till förhandlingsbordet och förhindra ytterligare eskalering, sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas i ett uttalande på söndagen.
– Nu är det dags för Iran att engagera sig i en trovärdig diplomatisk lösning. Förhandlingsbordet är den enda platsen att få slut på denna kris, fortsatte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Frågan är om unionen kan göra något mer än att framföra uppmaningar och förhoppningar om fortsatta samtal?
Vädjandena om en diplomatisk lösning hindrade inte Donald Trump från att låta bunkerbomberna falla.
Att den amerikanska presidenten inte lyssnade på Bryssels uppmaningar kom inte som en överraskning. Trump utkämpar ett handelskrig mot unionen och tycks betrakta många av sina europeiska kollegor som något som hunden släpat in.
Men att EU intar en åskådarroll när det gäller konflikterna i Mellanöstern är också delvis självförvållat.
Medlemsländerna har haft uppenbara svårigheter att enas om en gemensam linje i relation till Israel. Medan vissa länder (Spanien och Irland bland andra) högljutt kritiserat Israels krigföring i Gaza, har andra (Tyskland och Ungern till exempel) snarare betonat landets vidsträckta rätt till självförsvar.
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz väckte stor uppståndelse när han i förra veckan berömde Israel för attackerna mot Iran och sade att landet gör ”smutsjobbet” åt resten av världen.
Efter helgens amerikanska attacker sammankallade Merz regeringens säkerhetskabinett och vädjade till Iran att omedelbart inleda förhandlingar med USA och Israel.
Samtidigt som EU hoppas på en diplomatisk lösning växer oron för Irans svar – och för att regimen i Teheran ska slå även mot europeiska mål.
I går drog Italien tillbaka en trupp från en bas i Irak, på grund av rädsla för iransk vedergällning.
Iran anses ligga bakom en rad terror- och cyberattacker som riktats mot Europa och Sverige, något som bedömare menar kan komma att intensifieras.
