EU-länderna debatterar som bäst hur EU:s nya klimatmål för 2040 ska se ut. DN har tidigare rapporterat om hur Sveriges och Finlands statsministrar tillsammans vädjat om lägre klimatkrav på skogen.
Nu verkar kommissionsordförande Ursula von der Leyen vilja gå Ulf Kristersson och Petteri Orpo till mötes. I ett brev till nationella ledare tidigare i veckan öppnade von der Leyen upp för lindrigare klimatkrav på skogen och skrev att det är tydligt att flera länder står inför utmaningar på den punkten.
”Vi arbetar med pragmatiska lösningar för att lindra dessa utmaningar, skriver von der Leyen enligt tidningen Politico som publicerat brevet i sin helhet.
Den nya riktningen från von der Leyen välkomnas av skogsbranschen.
– Vår utgångspunkt är att klimatarbetet måste fokusera på att få bort det fossila, säger Magnus Berg, chef på Skogsindustriernas näringspolitiska avdelning.
Det samma säger Magnus Kindholm på Lantbrukarnas riksförbund LRF.
– Målen måste vara realistiska och framför allt måste fokus i klimatarbetet vara att minska de fossila utsläppen.
Sveriges och Finlands gemensamma vädjan om skogen har dock fått stark kritik från miljöaktörer. I ett brev från det europeiska klimatnätverket Climate Action Network anklagar över 50 miljöorganisationer den svenska och finska regeringen för att undergräva både klimat- och biodiversitetsmålen i EU.
Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, påpekar att Sverige och Finland var med och skapade EU-målen för biologisk mångfald och kolsänka, alltså hur skog och mark ska uppta koldioxid.
– Med tanke på att länderna inte samtidigt har skapat den styrning som hade behövts för att nå upp till de målen känns det konstigt att man nu säger att man inte klarar det och borde få lägre mål, säger Rummukainen, som också varit ledamot i klimatpolitiska rådet i Sverige och representerat Sverige i FN:s klimatpanel IPCC.
Siffrorna hos Naturvårdsverket i Sverige visar att tillväxten i de svenska skogarna minskat både på grund av naturliga problem och på grund av kraftigt ökad avverkning. I Finland är utmaningen ännu större och där uppmuntrade Finlands klimatpanel för några dagar sedan regeringen att vidta åtgärder kring avverkningsnivån, om Finland ska nå klimatmålen.
Samtidigt säger den senaste rapporten från europeiska miljöbyrån EEA att skogsländerna Sverige och Finland har mycket att förbättra gällande både naturskydd och kolsänka.
Andelen landyta som klassas som skyddad natur är klart lägre än EU-snittet i båda länderna. EEA-rapporten pekar också på en tydligt minskande kolsänka i hela Europa, och på att de nordiska skogarnas koldioxidupptag spelar en stor roll i den utvecklingen.
Både Skogsindustrierna och Lantbrukarnas riksförbund är kritiska till sådana jämförelser mellan olika länder, eftersom länderna rapporterar om skyddad natur på olika sätt och också har kommit olika långt med metodiken för att mäta koldioxidupptagning.
Det är inte första gången Sverige och Finland gör gemensam sak kring skogen på EU-nivå och det har skett också under socialdemokratiskt styre. För några år sedan skrev statsministrarna Stefan Löfven och Sanna Marin ett brev ihop, då om att stryka förslagen om naturnära skogsbruk i EU:s nya regler om hållbara investeringar.
– Skillnaden i politisk åskådning vad gäller skogen är inte särskilt stor. Man har gjort rätt så lite under en ganska lång tid, säger Markku Rummukainen.
Skogsindustrin är viktig för både Sveriges och Finlands export och sysselsättning, och det är med ekonomin som länderna motiverar sin vädjan om flexibilitet.
”En kraftigt minskad avverkning skulle få allvarliga konsekvenser för våra ekonomier och arbetsmarknader”, skrev statsministrarna Ulf Kristersson och Petteri Orpo i sitt brev till von der Leyen.
Markku Rummukainen menar att redan en liten minskning i avverkning skulle ge stor klimatnytta.
– Lagstiftning om måttligare avverkningsnivåer skulle kunna vara en stark åtgärd. Det skulle räcka att gå tillbaka till avverkningsnivåerna i början av 2000-talet.
Han ser också en onödig motsättning mellan ekonomin och klimatfrågan. Skogen kunde enligt Rummukainen ge större nytta både klimatmässigt och ekonomiskt om skogsindustrin flyttade fokus från massa och papper, där konkurrensen från Kina och andra länder hårdnar.
Kompositmaterial, avancerade biobränslen, avancerade konstruktionsmaterial, textilier, livsmedelstillsatser och kemikalier har alla en större klimatnytta än många av skogsindustrins produkter i dag, säger han. Den biomassa som bara bränns för energi i dag skulle också kunna förädlas till produkter i stället.
– I dag är skogsbruket inte optimerat för att ge klimatnytta, det finns mycket utrymme för förbättring, säger Markku Rummukainen.
