Efter månader av dödläge har EU:s initiativ för att rädda förstörd natur – naturrestaureringslagen – till slut blivit formellt godkänd.
Avgörandet blev möjligt då Österrikes miljöpartistiska klimatminister Leonore Gewessler i söndags plötsligt meddelade att hon ställer sig bakom förslaget – i strid med sin konservativa regeringschef Karl Nehammer.
Under måndagsförmiddagen kunde EU:s miljöministrar rösta igenom lagen i ministerrådet med 20 röster för, 6 emot och 1 nedlagd röst. Från Sveriges sida deltog klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), som röstade nej.
Förbundskansler Karl Nehammer försökte förgäves förbjuda sin klimatminister från att rösta i rådet. I ett brev till rådets ordförandeland Belgien hävdade han i sista stund att miljöministern även skulle sakna mandat att rösta, eftersom den österrikiska koalitionsregeringen inte hade nått konsensus. Också detta var förgäves.
EU-kommissionen har beskrivit naturrestaureringslagen som ett ”avgörande steg för att undvika ekosystemkollaps”. Över 80 procent av Europas livsmiljöer för djur och växter är i dåligt skick, enligt ministerrådet.
Lagen ålägger Sverige och andra medlemsländer att återställa minst 30 procent av skadade ekosystem till 2030, 60 procent till 2040 och 90 procent till 2050.
Den innehåller juridiskt bindande mål och förpliktelser för en rad listade ekosystem, däribland kust-, jordbruks- och stadsmiljöer, våtmarker, ängsmarker och skogar samt floder, sjöar och havsmiljöer, inklusive sjögräsängar och korallrev.
Fakta.Så ska naturen återställas
● Vid genomförandet av restaureringsåtgärderna ska medlemsstaterna fram till år 2030 prioritera Natura 2000-områden.
● För att mäta medlemsländernas framsteg kommer kommissionen att använda ett antal EU-gemensamma markörer för biologisk mångfald. Två av dessa tre markörer ska förbättras: fjärilsbestånd i gräsmarker, kollagret i odlingsjordar och andelen jordbruksmark med hög biologisk mångfald i landskapet.
● Andra nyckelåtgärder är att öka populationer av skogslevande fåglar och att säkerställa att ingen nettoförlust av urbana grönområden sker till 2030.
● Länderna åläggs att införa åtgärder som ska återställa dikade våtmarker och hjälpa till att plantera minst tre miljarder ytterligare träd på EU-nivå till 2030.
● Senast till 2030 ska även 25 000 kilometer floder och älvar få ett fritt flöde, vilket kräver att konstgjorda hinder för vattendragens ytvattenförbindelser avlägsnas.
● Medlemsländerna måste nu lämna in nationella restaureringsplaner till EU-kommissionen, som visar hur länderna ska uppnå sina mål.
Källa: Europeiska unionens råd
Naturrestaureringslagen har varit en katt med nio liv. Innehållet i lagen har ändrats flera gånger då motsättningarna både mellan och inom medlemsländerna har varit starka.
I slutet av mars, då bara ett formellt godkännande återstod, stötte lagen på oväntad patrull från Ungern, som plötsligt hade ändrat ståndpunkt.
DN kunde avslöja att det ungerska sidbytet sammanföll med att landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) bedrivit en aktiv övertalningskampanj mot lagen gentemot flera europeiska länder – trots att lagen faller under klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris (L) ansvarsområde.
DN har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari för en telefonintervju om varför hon röstade nej och hur hon ser på lagen som nu träder i kraft. Hon svarar med en skriftlig kommentar:
”Det är uppenbart att det fanns ett starkt stöd för att få lagstiftningen på plats. Förslaget har också genomgått en omfattande utveckling sedan det först presenterades, inte minst under det svenska ordförandeskapet under fjolåret. Sverige har verkat för att lagstiftningen ska vara realistisk och genomförbar i svensk kontext, vilket vi också fått visst gehör för”, skriver hon till DN.
DN har även sökt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), som inte har återkommit.
”Vi önskade ta varje chans att påverka, om än så på marginalen, eftersom lagens konsekvenser riskerar att bli ödesdigra för svenskt skogsbruk, lantbruk och klimatarbete”, har Peter Kullgren tidigare kommenterat sin övertalningskampanj.
Naturrestaureringslagen är en del av EU:s gröna nya giv. Den ska säkerställa att EU når målen i Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald – en internationell överenskommelse där världens länder förbinder sig att vända den negativa utvecklingen för biologisk mångfald.
Läs mer:
Så bedrev ministern övertalningskampanj för att stoppa lagen om att rädda förstörd natur
EU-parlamentariker rasar mot Peter Kullgren: ”Skämmer ut Sverige”
Sverige vill stoppa EU-lag för att rädda förstörd natur
