Flera års lågintensivt krig eskalerade kraftigt i östra Kongo-Kinshasa i slutet av januari då rebellgruppen M23, som stöds av grannlandet Rwanda, tog kontroll över staden Goma som ligger på gränsen mellan de två länderna. Kort därefter fortsatte rebellerna söderut mot staden Bukavu som också fallit i deras händer.
Tusentals civila har dött i de våldsamma striderna som involverat soldater från en rad länder i regionen. Kongos regering i Kinshasa har i princip förlorat kontrollen över provinserna Nord- och Sydkivu och rebellerna kan mycket väl fortsätta att avancera västerut och söderut. M23:s mångåriga ledare Sultani Makenga slår dock fast i en färsk intervju att man inte kommer att försöka gå hela vägen till huvudstaden i väster, ”om vi inte är tvungna”.
Nu vill EU sätta större press på Rwanda. På måndagen kommer EU att klubba sanktioner mot ett tiotal kongoleser och rwandier med koppling till konflikten, erfar DN. Enligt Reuters handlar det om totalt nio individer som inte namnges. Sedan tidigare har EU aviserat att det kontroversiella mineralavtal som tecknades med Rwanda i början av fjolåret ska ses över.
Anledningen till att rwandier utsätts för sanktioner är det väldokumenterade stöd som diktaturen i Kigali ger till rebellerna. Enligt FN-experter strider minst 3 000 rwandiska soldater på M23-rebellernas sida. Rebellerna får även utrustning samt ekonomiskt och logistiskt stöd av Rwanda, enligt FN.
Två personer som sannolikt kommer att ingå på sanktionslistan är Rwandas minister för regional integration James Kabarebe och M23-rebellernas talesperson Lawrence Kanyuka. De utsattes i slutet av februari för ekonomiska sanktioner, som bland annat innebär frysta tillgångar i utlandet, av USA. Corneille Nangaa, en marionettfigur som nyligen utsetts till rörelsens politiska ledare, kan också bli föremål för sanktioner (något som drabbade den operativa chefen Sultani Makenga redan för 13 år sedan).
James Kabarebe är tidigare arméchef i Rwanda och har spelat en nyckelroll under decennier av rwandisk inblandning i Kongos konflikter.
Sedan tidigare har Storbritannien fryst sitt bistånd till Rwanda. När det kom signaler om att den tidigare kolonialmakten Belgien skulle fatta samma beslut, försökte Rwandas regim rädda ansiktet genom att att föregå detta och själva ställa in allt samarbete med Belgien.
Pressen på Rwanda innebär dock inte att någon ljusning är i sikte för Kongos president Félix Tshisekedi. I torsdags meddelade det regionala samarbetsblocket SADC att man avvecklar den militära insats som är på plats i Kongo för att ge stöd åt regeringssidan.
Under striderna i januari dödades 13 sydafrikanska soldater som ingick i denna styrka, samt i FN-styrkan Monusco. Malawi och Tanzania har också förlorat soldater i striderna.
De sydafrikaner som finns kvar i området, åtminstone 2 000 soldater, är i princip gisslan hos M23 i Goma vilket bidragit till SADC-beslutet.
