– Vi har valt att begränsa oss till 13 varukoder där det finns ett tydligt strategiskt importberoende. Det handlar om att skydda svenska jobb och undvika att slå undan benen för vår industri, säger handelsminister Benjamin Dousa (M).
Tidigare skickade Sverige in fem varukoder, däribland kaolinlera, sulfatmassa och vissa plastförpackningar. Den nya listan är alltså mer än dubbelt så lång – men exakt vilka varor det gäller vill regeringen inte avslöja.
– Vissa av varukoderna kan bland annat innehålla uppgifter som skulle kunna kopplas direkt till enskilda företag och innehåller uppgifter som skulle kunna påverka börskurser. Därför har vi valt att inte offentliggöra listan, säger Benjamin Dousa.
Arbetet med listan har pågått intensivt de senaste veckorna. Handelsministern uppger att han träffat över hundra företag och hållit flera rundabordssamtal med näringslivet. Även Kommerskollegium har tagit emot inspel direkt från företag.
– Vi har varit tydliga med att hellre släppa konsumentvaror där det finns gott om alternativ, än insatsvaror som är avgörande för produktion i Sverige.
EU-kommissionen har bjudit in medlemsländerna till att påverka vilka varor som ska inkluderas i motåtgärdspaketet, som omfattar import från USA till ett värde av 95 miljarder euro. Samtidigt överväger kommissionen att införa exportrestriktioner på vissa EU-varor till USA – bland annat stålskrot och kemikalier – till ett värde av 4,4 miljarder euro.
Sverige har enligt Dousa medvetet hållit igen i jämförelse med andra EU-länder.
– Jag minns ett stort medlemsland som ville undanta hundratals varor, däribland jordnötssmör. Jag gillar jordnötssmör, men det är inte där svensk industris framtid avgörs.
Ministern menar att målet fortfarande är att nå en förhandlingslösning med USA.
– Vi använder både piska och morot. Vi har ett färdigt motpaket på 21 miljarder euro som kan aktiveras snabbt, och nu en större lista som signalerar att vi menar allvar. Men målet är nolltullar i båda riktningar.
Riksdagen har inte fått se listan, men Benjamin Dousa försvarar det med att informationen är känslig.
– Riksdagen har fått löpande information om strategin. Men själva varuanalysen bygger på företagsdata och är inget vi kan offentliggöra.
Om EU och USA inte når en uppgörelse under den återstående tiden av det 90 dagar långa pausen – som löper ut den 8 juli – riskerar konflikten att förvärras. Då kan USA höja sina tullar till 20 procent, samtidigt som EU svarar med sin egen åtgärdslista.
– Tullarna i sig är ett problem, men ännu värre är den osäkerhet de skapar. Företagen vet inte vad som gäller om två månader – eller två veckor. Det har ett pris, säger Benjamin Dousa.
