EU överväger att slå tillbaka mot USA med tullar värda 93 miljarder euro, motsvarande nära 1 000 miljarder kronor, eller att begränsa amerikanska företags tillträde till EU:s inre marknad, rapporterar Financial Times med hänvisning till källor.
Enligt källorna tas en strategi för hämndtullarna fram så att europeiska ledare ska kunna hänvisa till den i möten med Trump under Världsekonomiskt forum i schweiziska Davos, som hålls nästa vecka.
Det var under lördagen som USA:s president meddelade att han inför 10-procentiga tullar mot flera europeiska länder om han inte får ta över Grönland. Länderna som hotas med tullar är Sverige, Danmark, Norge, Frankrike Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, samt Finland med start från den 1 februari. Från den 1 juni ska de höjas till 25 procent.
Utspelet på presidentens sociala medieplattform Truth Social möttes snabbt av kritik från europeiska ledare och senare blev EU-ambassadörer blixtinkallade till ett möte på söndagen.
Under mötet med de 27 ambassadörerna har det diskuterats en återaktivering av tullarna som togs fram förra året, men som sköts upp till den 6 februari i år för att undvika ett fullskaligt handelskrig. Det diskuterades även om det så kallade ”anti-coercion instrument” (ACI), som även kallas ”handelsbazookan”, som kan begränsa amerikanska företags tillgång till EU:s inre marknad, skulle aktiveras, skriver Financial Times.
– Det finns tydliga instrument för vedergällning om det här fortsätter. (Trump, reds anm) använder rena maffiametoder, säger en EU-diplomat, som blivit informerad om söndagens diskussioner, till tidningen.
Enligt tidningens källor arbetar man på att hitta en kompromiss för att undvika djupa sprickor i Nato, något som skulle äventyra Europas säkerhet.
Mötet avslutades vid 20.30-tiden men några officiella uttalanden har ännu inte kommit.
Tidigare under söndagen sade Frankrikes president Emmanuel Macrons stab till den franska tv-kanalen BFM att presidenten kommer att begära en aktivering av EU:s ”handelsbazooka”.
Det rör sig om ett verktyg som tagits fram för att sätta press på länder som hotar eller tillämpar åtgärder, som påverkar handel eller investeringar, mot en eller flera medlemsländer. Det handlar om saker som tullar, restriktioner för handel av tjänster, utländska direktinvesteringar och offentlig upphandling.
Syftet med ”handelsbazookan” är att fungera avskräckande och tvinga länder till förhandling. Om inte det har effekt kan EU-kommissionen bland annat välja att begränsa den europeiska marknaden och tillämpa andra åtgärder som påverkar USA negativt ekonomiskt.
Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, menar att ”handelsbazookan” inte nödvändigtvis kommer att ha en positiv effekt om den används. Han säger att en potentiell höjning av tullar gentemot USA kan ha negativ påverkan på ekonomin i stort.
– Vi måste ha ett samlat kraftfullt svar från Europa mot de här idéerna som Trump för fram. Risken är också att Trump inte kommer att sitta på händerna om den här ”handelsbazookan” på något vis skulle tas i anspråk. Då är sannolikheten till 99 procent, anser jag, att USA kommer att svara med kanske ytterligare tullar eller att de sätter exportkontroller, säger han.
Bergqvist tillägger att länderna måste hålla huvudet kallt och utvärdera hur de ska reagera på tullarna på bästa sätt. Han menar att konflikten omfattar fler frågor än handelspolitiska, däribland det säkerhetspolitiska läget i Europa och Nato, då detta är en konflikt mellan flera medlemsländer.
– Man har fått in en bricka i det här handelskriget som är otroligt allvarlig. Det handlar inte om en rättvis handel mellan EU och USA. Nu handlar det om att USA använder tullverktyget för att ta över Grönland, säger Robert Bergqvist.
”Handelsbazookan” antogs den 27 december 2023 och har aldrig använts.
