Uppdatering 2025-03-25 12.57: Texten har tillfogats en rättelse.
Bilbatterier, halvledare och vapensystem. Alla är de beroende av kritiska råvaror som i dag till största del utvinns och bearbetas i länder utanför EU. Det skapar beroenden som kan hota Europas intressen, anser EU-kommissionen som nu vill göra det lättare att komma åt de fyndigheter som finns inom unionen.
– De kritiska råvarorna får inte bli morgondagens ryska gas, säger den franske EU-kommissionären Stéphane Séjourné, som har ansvar för inre marknad och industrifrågor.
Han syftar på hur flera EU-länder snabbt tvingades vänja sig av vid rysk gas efter anfallskriget mot Ukraina.
– Vi kommer göra allt vi kan för att bryta det här beroendet, fortsätter han.
För första gången har EU-kommissionen ringat in så kallade strategiska projekt, som ska kunna dra nytta av EU-finansiering och förenklade tillståndsprocesser.
Sverige pekas ut som särskilt intressant på tre områden: brytning av grafit och sällsynta jordartsmetaller, samt återvinning av bland annat litium, nickel och magnesium som används i batteritillverkning.
– Det här är projekt av gemensamt europeiskt intresse och inte bara för det land där det sker, säger Séjourné.
Sammanlagt handlar det om 47 projekt som finns utspridda i 13 av EU:s medlemsländer. Det gäller både gruvbrytning, bearbetning och återvinning av kritiska råvaror.
I Sveriges fall ligger alla utpekade projekt i norr, men vilka fyndigheter som avses är ännu höjt i dunkel. En kvalificerad gissning är att det handlar om den planerade grafitgruvan i Vittangi och Per Geijer-fyndigheten i Kiruna, som utgör det största fyndet av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
Kapplöpningen om naturresurserna har intensifierats sedan Donald Trump valdes till USA:s president. Vita husets planer på att teckna ett mineralavtal med Ukraina och de återkommande hoten om att annektera Grönland, med stora mineralskatter, har fått EU-kommissionen att lägga i en extra växel.
– I en europeisk miljö präglad av spänningar jobbar vi på att skynda på detta, säger Stéphane Séjourné.
– Beroendet av tredje land (länder utanför EU, red anm.) kan faktiskt betraktas som ett existentiellt hot.
Målsättningen är att det ska ta max 27 månader att öppna en ny gruva, jämfört med tio år som vore fallet med de nuvarande reglerna.
Enligt Stéphane Séjourné är det nu dags att öppna nya gruvor i Europa.
– Det vi har gjort de senaste 20 åren är att stänga gruvor, säger han.
Ett exempel på en ny gruva som dock öppnats det senaste året är guldgruvan i Vindelgransele i Lycksele kommun.
Men frågan om gruvbrytning är känslig. Omsorg om naturen och lokalbefolkningen ställs mot industriella och geopolitiska intressen.
– Det här är ett av de svåraste avvägandena man kan göra som land. Hur vi säkrar vår miljö och natur (…) i det här svåra säkerhetspolitiska läget då vår självständighet står på spel?, sade näringsminister Ebba Busch i SVT:s Agenda i söndags.
Enligt EU-kommissionen innebär löftet om förenklade tillståndsprocesser (”streamlined permitting” på EU-språk) inte per automatik att man får tumma på miljökrav eller att allmänheten får stängas ute från inflytande. ”Denna aspekt avgörs av medlemsstaterna”, är budskapet.
– Vi måste också vinna social acceptans för detta, genom att förklara varför det är så viktigt, säger Séjourné.
Hur det ska gå till är inte helt klart.
För att göra verklighet av planerna kommer det att krävas betydande investeringar, motsvarande omkring 300 miljarder kronor, enligt EU-kommissionens beräkningar. De utpekade projekten ska kunna ta del av EU-medel, bland annat via Europeiska investeringsbanken och från EU:s regional- och utvecklingsfonder.
Ett särskilt fokus läggs vid batteritillverkning som anses särskilt viktigt för Europa. Men vägen mot ett europeiskt oberoende fick sig en törn när den svenska batteritillverkaren Northvolt nyligen ansökte om konkurs.
Om dessa strategiska projekt funnits på plats tidigare, tror du att Northvolt då hade befunnit sig i en bättre situation?
– Vår strategi syftar till att kunna erbjuda det lägsta möjliga priset på råmaterial. Vi vill nå strategisk autonomi och också gemensamma köp av grafit och nickel som behövs i batteriproduktionen. Det kommer att öka produktiviteten och skapa ett bättre kostnadsläge, säger han.
Den nya listan är ett steg i implementeringen genomförandet av lagen om kritiska råvaror (CRMA), som trädde i kraft i fjol.
Förtydligande: I en tidigare version av texten angavs en missvisande uppgift om antalet nya gruvor som öppnats i Europa.
