I valet till EU-parlamentet gick ytterkantshögern framåt medan gröna partier backade. Vissa bedömare menar att det kan leda till en inbromsning av unionens klimatarbete.
Men EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra, från det kristdemokratiska partiet i Nederländerna, tror inte att det blir några dramatiska förändringar. Han tror inte heller att etappmålet till 2040 – som ännu inte är fastställt – kommer att vattnas ur.
EU-kommissionens förslag är att utsläppen ska minska med 90 procent.
– Jag är optimistisk och förhoppningsfull att vi kan fortsätta ett ambitiöst klimatarbete, och att vi kan enas om 2040-målet med tydlig majoritet. Samtidigt är det viktigt att vi skapar nödvändiga förutsättningar i form av konkurrenskraft och en rättvis omställning, säger Wopke Hoekstra till DN.
Han är på besök i Stockholm för att träffa bland andra Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari (L), Klimatpolitiska rådet samt företrädare för Heidelbergs Materials och skogsbolaget Holmen.
– Jag får ofta höra från näringslivet att de inte vill se en sänkt ambitionsnivå. Både den tunga industrin och bilindustrin har långa investeringshorisonter och därför vill de ha en tydlig plan och förutsägbarhet.
EU-kommissionen räknar med att unionens mål om 55 procents utsläppsminskningar till 2030 kommer att nås, om alla delar i klimatpaketet tillämpas fullt ut. Men enligt kommissionens bedömningar av ländernas konkreta klimatåtgärder hittills ser det tveksamt ut. Det är något som även EU:s miljöbyrå EEA kommit fram till. Flera länder, bland annat Sverige, ser inte ut att klara sina nationella klimatmål till 2030.
Vad händer med de länder som inte klarar målen?
– Det här är mål som alla länder i unionen har kommit överens om. Men hur de ska uppnås och vad som krävs för att de ska uppnås är upp till respektive regering. Självklart har jag en dialog med ländernas ministrar.
– I dagsläget är det klokast att göra allt vi kan för att klara målen, i stället för att redan nu måla upp negativa scenarier.
Sveriges klimatpolitiska råd konstaterar i sin senaste rapport att Sverige inte klarar 2030-målen med nuvarande och planerade styrmedel. Hur ser du på det?
– Alla länder har sina utmaningar. Det är det vackra med vår union, att den är så varierad och att alla länder har sina särskilda utmaningar när det gäller klimatarbetet. Hur de ska lösas är upp till varje enskilt land.
Kommer EU-kommissionen att dra Sverige inför rätta om vi inte når våra 2030-mål?
– En av de första läxorna jag lärde mig i politiken är att undvika hypotetiska frågor. Det är fem och ett halvt år kvar till 2030. Min erfarenhet av den svenska regeringen är att den står för sitt ord, att den är mycket engagerad i europeisk politik i allmänhet och klimatpolitik i synnerhet.
– Men det finns ingen väg runt de 2030-mål som är fastställda i lag. Det är något som medlemsstaterna har kommit överens om inom den Europeiska Unionen, och det är en del av tysk, nederländsk, dansk och svensk lag.
Ett av Sveriges åtaganden till år 2030 är att öka kolsänkan i skogen med fyra miljoner ton jämfört med medelvärdet för perioden 2016–2018. Det kan enligt Naturvårdsverket ske genom att till exempel öka tillväxten i skogen eller minska avverkningarna. De senaste åren har dock tillväxten i skogen minskat.
Skogsbruket är en het fråga i Sverige. Vissa partier vill inte att EU ska lägga sig i hur Sverige sköter sina skogar. Hur ser du på detta och det omfattande kalhyggesbruk som vi har i Sverige?
– Jag vet att skogsbruket är extremt känsligt för Sverige. Alla länder har kommit överens om klimatmål för markanvändningssektorn. Men det är inte EU som ska bestämma hur målen nås, det är upp till Sverige att göra. Generellt sett är det viktigt att sammanföra klimatmålen med en politik som tar hänsyn till kommersiella intressen och konkurrenskraft.
Fakta.EU:s klimatmål
● EU:s övergripande klimatmål är att senast 2050 vara klimatneutralt.
● År 2030 ska EU:s nettoutsläpp vara minst 55 procent lägre än de var 1990.
● EU:s klimatmål är uppdelat i tre delar:
1. Utsläppshandeln (EU ETS), som berör den största delen av industrin, kraft- och värmeproduktionen samt flyget.
2. Fördelningen av medlemsländernas ansvar för utsläppsminskningar enligt ansvarsfördelningsförordningen (ESR), som huvudsakligen omfattar vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbrukssektorn, samt uppvärmning av bostäder och lokaler.
3. Förordningen för upptag och utsläpp från skog och mark (LULUCF).
Källa: Naturvårdsverket
Läs mer:
EU-expert: Svårt att riva upp Europas klimatpolitik
Sverige får EU-kritik för bristande energihushållning
Elva länder kräver skarpa klimatmål för EU – Sverige skriver inte under
Minskat kolupptag i skogen – mer än utsläppen från all inrikestrafik i Sverige
