I måndags inleddes FN:s tredje stora havskonferens, UNOC3, i staden Nice på den franska Medelhavskusten. Världens länder har samlats för att enas om strategier för att vända utvecklingen i världens hotade havsmiljöer.

En viktig punkt på dagordningen är den infekterade frågan om de värdefulla metaller som skulle kunna utvinnas ur djuphavens bottnar. Där finns bland annat kobolt, mangan, nickel och koppar – metaller som behövs för att tillverka elbilsbatterier, pekskärmar, vindturbiner och solceller.

Men djuphavens bottnar är också livsmiljö för en unik värld av liv som vi än så länge vet ytterst lite om.

– Varje gång vi tar prover hittar vi nya arter, sa djuphavsmarinbiologen Thomas Dahlgren till DN när han kommenterade planer på gruvbrytning i djuphavet förra året.

Flera länder har därför krävt att alla planer på att exploatera denna än så länge orörda del av jorden ska pausas, tills forskarna hunnit lära sig mer om de ekosystem som döljer sig där nere. Hittills har 37 länder – Sverige är ett av dem – samt EU-kommissionen och EU-parlamentet ställt sig bakom ett moratorium.

Nu har även EU:s ministerråd sällat sig till skaran.

– Europeiska unionen har ambitionen och förmågan att bli ett globalt vetenskapligt nav för kunskap om världshaven.

– Därför är det helt nödvändigt med ett moratorium för gruvbrytning i djuphavet, sa rådets ordförande António Costa när han talade på havskonferensen UNOC3 i måndags.

Beskedet välkomnas av Simon Holmström, sakkunnig i frågor som rör djuphavsgruvbrytning vid Seas at risk – ett nätverk av miljöorganisationer i Europa som arbetar med havsfrågor.

– Det var en mycket positiv överraskning och det betyder mycket att António Costa i egen hög person ger sitt stöd. Då förutsätter han att EU:s medlemsländer också ska göra det.

Frågor om de resurser som finns på djuphavens bottnar regleras av FN:s havsmyndighet ISA, International seabed authority. Myndigheten har arbetat med ett regelverk för djuphavsgruvbrytning i flera år, en så kallad gruvkod. Men länderna har inte kunnat enas. Nästa möte äger rum i juli.

– Den här typen av politiska ställningstaganden ökar möjligheten att vänta med ett beslut tills forskningen hinner ikapp och kan säkerställa att vi inte handskas ovarsamt med våra gemensamma resurser, säger Simon Holmström.

Fakta.Konferens för att rädda livet i havet

● Detta är den tredje havskonferensen som FN anordnar. Den första hölls i New York 2017, på initiativ av Sverige och Fiji, den andra i Lissabon år 2022. Årets konferens, UNOC3, pågår i Nice 9–13 juni.

● Syftet är att enas om strategier för att skydda världens hav mot överexploatering och nyttja världens hav och marina resurser på ett hållbart sätt (hållbarhetsmål 14, som världens länder enats om).

● 2023 enades världens länder om ett havsavtal (BBNJ), som ska göra det möjligt att ta beslut om exempelvis naturskydd i de enorma havsområden som utgörs av internationellt vatten, som inget land bestämmer om.

● Årets arrangörer, Frankrike och Costa Rica, har uttryckt förhoppning att havsavtalet ska ratificeras av 60 länder, så att avtalet kan träda i kraft. Hittills har 49 lände ratificerat. Sverige väntas ratificera under 2026.

● Världshaven täcker ungefär tre fjärdedelar av jordens yta och spelar en helt avgörande roll för planetens hälsa. Livet i havet producerar till exempel hälften av det syre vi andas. Men två tredjedelar av haven bär tydliga spår av mänsklig påverkan. Vart tredje fiskbestånd är överfiskat och mer än hälften av de marina däggdjursarterna bedöms vara utrotningshotade fram till 2100.

Läs mer:

Sverige säger nej till djuphavsgruvbrytning innan mer kunskap finns

Forskare riktar hård kritik mot gruvbrytning i havet

Gruvbolag rasar över ny upptäckt i djuphavet: ”En riktigt uselt genomförd studie”

Share.
Exit mobile version