För tio år sedan satte riksdagen målet att Sverige ska ha två färdiga armébrigader. Nu, snart tio år senare, är det endast den 4:e mekaniserade brigaden i Skövde som är färdig. Det går långsammare framåt än regeringar och riksdag beslutat.
När ett nytt försvarsbeslut nu läggs fram av regeringen för de kommande fem åren är mycket av innehållet förvillande likt de försvarsbeslut som tidigare har fattats. Det påminner om en betydligt dyrare upplaga av försvarsbeslutet 2020. Målet är fortfarande att ha fyra armébrigader år 2030, flygvapnet är inte större, marinen väntar fortfarande på sina nya korvetter.
Visst finns det några nyheter i försvarsbeslutet. Det införs nya territorialförband för skyddet av Sverige, bemannade med tidigare värnpliktiga. Luftvärnet ska byggas ut och raketartilleri och drönare ska köpas in. Marinen ska få mer personal, så det kan bli dubbla besättningar på fartygen, och det satsas på rymdförmåga och innovation.
Men två av de viktigaste förslagen från Försvarsberedningen, med alla riksdagspartier bakom, sköts upp av regeringen. Det gäller ett nytt krigsförband i Norrland och målet att utbilda 12 000 värnpliktiga senast till 2032.
– Det är bråttom att bygga upp ett starkare försvar och det är fara i dröjsmål, sade försvarsminister Pål Jonson (M).
De uppskjutna satsningarna antyder något annat, men regeringen vill inte pressa Försvarsmakten mer när myndigheten säger att det inte kommer att gå.
Fokuset i det nya försvarsbeslutet ligger på sådant som inte gör sig på bild. Ammunition, bränsle, jaktrobotar, reservdelar, logistik, renoveringskapacitet. Det är sådant Försvarsmakten avlövades på under åren efter kalla krigets slut eller som slitits ut och som nu måste fyllas på. Utan det kan svenska soldater inte strida särskilt länge.
– Det är mer av ett stambyte och mindre av en fasadrenovering, sade Pål Jonson på pressträffen och medgav att han nog hade tyckt att det var roligare att inviga nya regementen eller annonsera nya krigsförband.
– Men vi får en högre utväxling genom att satsa på ammunition och förnödenheter, det är helt nödvändigt. Och Nato sätter ett hälsosamt tryck på oss, sade han.
Nato kräver att medlemstaterna ska ha ammunition för minst 30 dagars strid i sina förråd, men det har få europeiska militärmakter. Ammunition är en bristvara som blir allt dyrare när många länder i världen rustar upp och det pågår stora krig.
Stödet till Ukraina har tärt på förråd och arbetstid i det svenska försvaret. Alla politiska partier anser att det är en klok prioritering att stödja Ukrainas försvar mot Ryssland, men säger samtidigt att man inte kan skänka så mycket mer av det svenska försvarets utrustning. I stället ska donationerna köpas av vapenindustrin, som har stora problem att leverera det som efterfrågas.
Natomedlemskapet ställer nya krav på Sverige, som planeras bli ett uppmarschområde när Natostyrkor ska försvara alliansens östra gräns mot Ryssland. Det kräver sådant som uppställningsplatser för lastbilar, sjukvård, möjligheter att inkvartering för andra Natoländers soldater, fungerande vägar och järnvägar. Nato har kommit med ett utkast till krav på Sverige, men de ska förhandlas med de andra länderna i alliansen.
Det finns en oro i regeringen och bland försvarspolitiker att dagens satsning inte är tillräckligt stor för att möta ett Ryssland som går över till krigsekonomi och som utsätter Ukrainas försvar för en stark och långvarig press.
Det finns också farhågor om vad som kan hända efter presidentvalet i USA. Landet stod förra året för 68 procent av Natoländernas samlade militära utgifter och Donald Trump kräver under sin valkampanj att övriga Natoländer ska rusta mer, han vill se försvarsutgifter på minst tre procent av BNP.
Trump har tidigare också talat om att ta USA ut ur Nato. Oavsett vilket scenario det blir kommer kraven på att öka de europeiska Natoländernas försvarsbudgetar att växa med en Trumpseger.
Regeringen har beredskap att kalla in Försvarsberedningen, samrådsorganet mellan regering och riksdag, på nytt. Det är sannolikt att det här försvarsbeslutet kommer att göras om långt innan vi nått fram till slutåret 2030.
Fakta.Förslaget till försvarsbeslut 2025-2030
Regeringens förslag är diskuterat med riksdagens alla partier, och bygger på ett förslag från Försvarsberedningen, som är ett samrådsorgan mellan regering och riksdag.
Det militära försvaret planeras växa från dagens 88 000 personer till 115 000 år 2030. I siffrorna ingår inte bara heltidsanställda utan också hemvärn och värnpliktiga.
Större resurser kommer att läggas på att renovera, modifiera och förlänga livslängden på existerande materiel och på att fylla på förråden med ammunition, luftvärn och förnödenheter. Även kryssningsrobotar, sjörobotar och raketartilleri köps in.
Särskilda satsningar görs också på bland annat det civila försvaret, luftvärn, drönare och rymdförmåga.
Läs mer:
Pål Jonson: ”Bråttom att bygga upp starkare försvar”
