Efter en ansökningsprocess som blev längre och svårare än Sveriges båda regeringar räknade med kom Sverige till sist in i det som ska vara Natos trygga hamn.
– Nato är starkare än någonsin, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i samband med Natotoppmötet i Washington i somras.
Han ekade uttalanden av USA:s president Joe Biden och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Hela toppmötet färgades av superlativ om Natos styrka.
Därför måste rapporten till den amerikanska kongressen och presidenten om USA:s nationella försvarsstrategi ha kommit som en kalldusch.
”De hot som USA står inför är de allvarligaste och mest utmanande som nationen har mött sedan 1945 och inkluderar möjligheten av ett stort krig i närtid. USA utkämpade senast en global konflikt under andra världskriget, som slutade för nästan 80 år sedan. Landet var förberett för en sådan kamp under det Kalla kriget, som slutade för 35 år sedan. Det är inte förberett i dag”, skriver kommissionen.
Under Kalla kriget hade världen två supermakter. Sedan kollapsade Sovjetunionen och USA blev ensam herre på täppan. Det senaste decenniet har Kina byggt upp sin ekonomiska och militära styrka, Nordkorea har skaffat kärnvapen, Iran är på väg mot egna kärnvapen och Ryssland har rustat upp och invaderat ett grannland.
Nu samarbetar de fyra länderna allt mer militärt. Men USA har inte tagit höjd för krig i Europa och Asien samtidigt.
USA är kärnan i Nato och står för 64 procent av alliansens militära utgifter. Det är också USA som har resurserna att göra militära operationer över stora avstånd.
Natoländerna i Europa diskuterar redan hur de ska hantera en allt farligare värld där USA dessutom kan komma att se mer till sig självt och mindre till sina allierade. Debatten drivs av oron för att Donald Trump ska bli vald till president i USA igen och undergräva trovärdigheten för Nato.
Men det bekymmer rapporten pekar på finns oavsett vem som bor i Vita huset i Washington.
Flera av Natoländernas ledare har varnat för att Ryssland kan komma att anfalla ett Natoland inom bara några år. Och då är det inte säkert att USA kan komma till vårt försvar.
Även om Europas allierade håller på att rusta upp och Nato har utvidgats är militär styrka relativ. Stärker Natos motståndare sin militär ännu mer ligger den västliga alliansen fortfarande efter. Det är kapprustningslogik. Den skulle kunna brytas med nedrustningsansträngningar, men några sådana syns inte till.
Flera av Natoländernas ledare har varnat för att Ryssland kan komma att anfalla ett Natoland inom bara några år. Och då är det inte säkert att USA kan komma till vårt försvar, om man ska tolka undermeningen i kommissionens rapport. Amerikanerna kan vara upptagna i Stilla havet eller Indiska oceanen då.
Som svensk är det svårt att skapa sig en bild av hur allvarlig situationen är. Regeringens nationella säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm har ifrågasatt om det ens finns ett hot från Ryssland.
”För Natos del är jag faktiskt osäker om jag vill beskriva det som ett militärt hot”, har han sagt i en intervju.
Samtidigt säger Sveriges nya ÖB, Michael Claesson, att Natolandet Sverige kan bli ett mål för ryska vapen.
Det går inte ihop. Och utan en gemensam verklighetsbeskrivning är det svårt att vidta åtgärder.
