På försvarskonferensen i Sälen i januari uppmanade regeringen svenskarna att förbereda sig för krig.
Michael Claesson, chef för försvarsstaben, beskrev att det svenska försvaret behöver gå från ett ”bonsaiförsvar” till ett försvar som är anpassat för Nato.
– Vi och andra länder befinner oss i förkrigstid, sa Michael Claesson då.
Denna fredag lade riksdagspartierna sitt i stort sett eniga förslag om hur Sverige ska göda det som generalen jämförde med ett hårt tuktat och förkrympt dvärgträd.
Sverige har redan ökat utgifterna för det militära försvaret dramatiskt. De fördubblades under en fyraårsperiod. Men stödet till Ukraina (på sammanlagt 30 miljarder kronor), Natoanpassningen och prishöjningar på försvarsmateriel har gjort att det förra försvarsbeslutet trots det blev kraftigt underfinansierat.
De hålen fylls nu. Den enskilt dyraste satsningen i förslaget till försvarsbeslut är att Sverige ska öka antalet armébrigader till fyra till år 2030.
Dessutom ska antalet värnpliktiga öka till 12 000 per år, men först till 2032. Luftvärnet ska byggas ut och artilleriraketer ska köpas. Dessutom ska lagren av ammunition, bränsle och jaktrobotar fyllas på och bland annat marinen ska få mer personal.
Men räcker förslagen för att möta det hot som Försvarsberedningen ser från Ryssland? Och för att uppfylla gamla löften om att bland annat bygga upp det civila försvaret?
Inte riktigt. De nuvarande regeringspartierna lovade i valrörelsen att Sverige skulle lägga två procent av BNP på försvaret 2025. Då räknade de på ett annat sätt, de räknade inte in pensioner och moms i försvarsutgifterna, som man börjat göra i samband med Natoanslutningen. Vallöftet lever man inte upp till förrän 2027, först då når försvarsutgifterna två procent med det gamla sättet att räkna.
Det finns en oro bland försvarspolitikerna för att den här satsningen inte är tillräcklig för att möta ett Ryssland som går över till krigsekonomi. Det gäller i synnerhet om det skulle bli presidentskifte i USA och den Natokritiske Donald Trump komma tillbaka.
Det syns att politikerna tvivlar eftersom de har lagt in en avstämning som ska göras under andra halvåret 2025. Då kan man komma att skjuta till mer pengar.
Då är också Natos förmågekrav fastställda, de kommer ytterligare att öka kraven på det svenska försvaret. Och det kommer stå klart om USA fortsätter att stå för Natos militära muskler, eller om Donald Trump gör verklighet av tidigare tal om att ta sitt land ut ur alliansen.
Läs mer:
Försvarsberedningen vill se fler värnpliktiga och fyra brigader
