Mycket är fortfarande oklart efter att både USA och Iran bekräftat att man nått en överenskommelse för att få slut på striderna. USA:s president Donald Trump har gått ut med att Hormuzsundet kommer att öppnas för alltid och att oljan flödar igen från fredag. Enligt Trump har Iran också lovat att inte skaffa sig kärnvapen.
Från Irans sida har det kommit betydligt mer detaljerad information om delarna i samförståndsavtalet. Den halvstatliga nyhetsbyrån Mehr har publicerat en lista på 14 punkter. Enligt persiskspråkiga BBC handlar det bland annat om:
● Permanent och omedelbart upphörande av kriget på alla fronter, inklusive Libanon.
● Fullständigt upphävande av USA:s sjöblockad inom 30 dagar.
● USA drar tillbaka sina styrkor från områden runt Iran.
● Återöppning av Hormuzsundet inom 30 dagar.
● Upphävande av sanktioner mot försäljning av olja.
● USA presenterar återuppbyggnadsplaner för Iran värda minst 300 miljarder dollar.
● 12 miljarder dollar i frysta tillgångar släpps till Iran redan innan förhandlingarna inleds.
● 60 dagar av förhandlingar inleds för att nå en överenskommelse om kärnkraften och fullständigt häva amerikanska sanktioner.
● Diskussioner om Irans missilprogram och stöd till bland andra Hizbollah har tagits bort från dagordningen.
● Den slutliga överenskommelsen kommer enbart att gälla vad som ska hända med det anrikade uranet, anrikning, hävandet av sanktioner och det iranska ekonomiska återuppbyggnadsprogrammet.
Enligt Iranexperten Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, är eftergifterna från USA ett resultat av att man hamnat i ett utdraget krig mot Iran som man inte räknat med.
– Jag tror att man hade planerat för ett kortvarigt krig och att man aldrig skulle komma till den punkten när Iran skulle strypa Hormuzsundet. De varningarna har funnits, och fått tidigare administrationer att avstå från att angripa Iran. Den här gången trodde man att regimen skulle falla på grund av den folkliga resningen, och genom att man slog så hårt. Men planerna gick inte i lås, och så stod man där efter 40 dagars krig och två månaders stillestånd, säger han.
I israeliska medier lyfter man fram att man misslyckats med att uppnå flera av huvudmålen för kriget: regimskifte, att förstöra Irans kapacitet att skjuta ballistiska robotar och att stoppa stödet till proxyterrorgrupper som Hizbollah och huthi-rebellerna.
– Man kan inte blunda för att man skjuter fram en del frågor, man löser inte kärnteknikfrågan, det höganrikade uranet och mycket annat. Det gör att de som av olika skäl är emot ett avtal, hökarna i USA och Iran, kommer att göra allt att sabotera det här. I Iran demonstrerade man häromkvällen, säger Mohammad Fazlhashemi.
Inte minst kommer det att komma krav på hämnd när den dödade ayatollan Khamenei ska begravas i juli, menar han.
– Fientligheterna mellan Iran, USA och Israel kommer inte att upphöra med att man skriver under ett avtal. Man litar inte alls på varandra. I Iran har landets högsta ledare, hans familj och ett stort antal politiker och militära befälhavare dödats, och många radikala grupper kräver hämnd.
Även om krigsmålen inte uppnåtts, har USA och Israel delat ut ett fruktansvärt hårt slag mot Iran, något som kommer att ta lång tid att återhämta sig ifrån. Ett femtiotal militärbaser i Iran har angripits, marina styrkor och luftförsvar är utslagna. Uppemot 70 procent av stålindustrin och en stor del av den petrokemiska industrin är sönderbombad, vilket lett till närmare två miljoner förlorade jobb, galopperande inflation och ekonomisk kris.
– Man kan säga att det är en taktisk seger för USA och Israel, men en strategisk seger för Iran, som inte bara hållit ut mot två av världens starkaste militärmakter, utan också förmått att slå tillbaka i mycket stor omfattning, säger Mohammad Fazlhashemi.
Bara 40 minuter efter det inledande anfallet mot Iran slog landet tillbaka. Många amerikanska baser och mål med anknytning till USA i Mellanöstern har angripits, Israel har utsatts för omfattande anfall.
Bägge sidorna kan alltså utropa sig som vinnare.
Iran kan också – genom att man slutat angripa Qatar, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien och involvera länderna i framtagandet av samförståndsavtalet – hävda att man dikterar villkoren för länderna kring Persiska viken.
För den iranska regimens finns det dock en stor risk för fortsatta folkresningar och protester, det som var den tändande gnistan till hela konflikten, under mellandagarna 2025. Det var den ekonomiska krisen som var startpunkten.
– På något sätt måste de försöka ta tag i det här, annars kommer det ytterligare protestvågor i Iran. Regimen har redan backat på en del punkter, man ser från dagens Iran att allt fler kvinnor struntar i slöjtvånget och visar sig i offentliga sammanhang utan slöja. Missnöjet finns kvar och om de inte förmår att hantera den ekonomiska och politiska krisen, och göra något åt den totala bristen på förtroende för regimen, är det oundvikligt med nya protester.
Läs mer:
Emma Bouvin: Trump tycker att Netanyahu borde vara tacksam – det är han inte




