Sedan april har Riksbanken sänkt sin styrränta med 0,75 procentenheter, från 4,0 till 3,25 procent.
Och bankerna har följt efter. Så sent som på tisdagen sänkte statliga SBAB både den rörliga räntan och de kortare bundna med mellan 0,1 och 0,15 procentenheter. I förra veckan sänkte Skandia sina listräntor på bolån med löptider på 1-3 år.
DN har jämfört vad den rörliga genomsnittliga bolåneräntan för ett lån bundet i tre månader (”rörliga räntan”) med vad den låg i september. Genomsnittsräntan är den räntan en genomsnittlig kund har fått efter att banken dragit av den rabatt som de flesta kunder får.
Det visar sig att hos de fem banker vi granskat, Swedbank, Handelsbanken, SEB, Nordea och SBAB, så har den rörliga snitträntan fallit med mellan 0,52 och 0,63 procent.
Med tanke på att Riksbankens senaste sänkning kom först i slutet av september är det tydligt att bankerna faktiskt har följt Riksbanken i resan nedåt.
Riksbankens styrränta påverkar framför allt den rörliga räntan. Men banker bestämmer priset på bolånen utifrån de egna upplåningskostnaderna och konkurrensen. Och här menar Claes Hemberg att mer finns att hämta.
Ser man på marknadsräntorna, som bestämmer vad bankerna får betala för att finansiera sin utlåning, så har de fallit kraftigt under senare månader. Det kan i vissa fall handla om mer än en procentenhet.
Och mer lär det bli – både marknadsräntor och styrräntan är på väg ner, spår Hemberg. Men det kommer att ske i försiktiga steg.
– Marknaden räknar för närvarande med att vi får en styrränta ned mot 1,5 procent nästa år. Men storbankerna vill inte gå för snabbt fram. Det blir jobbigt om de sänker för snabbt och sedan tvingas ändra sig, säger Hemberg.
Han tror också att bankkunderna ”blivit tilltufsade” under perioden med stigande inflation och stigande räntor. Nästa år däremot, med stigande reallöner och lägre räntor, tror han att kunderna kommer att vara mer benägna att pressa bankerna.
Även Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, räknar med fallande räntor framöver, i synnerhet för den rörliga räntan.
– De långa bundna räntorna kommer inte att sjunka lika mycket, spår hon.
Men för den som funderar på att i förväg lösa ett bundet lån för att ta ett lån med rörlig ränta och hänga med på resan nedåt, har Lavie en varning: det kan kosta mer än det smakar.
– Det är inte alltid det lönar sig. Det är viktigt att man noga studerar villkoren, säger hon.
Det är den så kallade ränteskillnadsersättningen som banken har rätt ta ta ut från den som i förtid löser ett bundet lån. Den ersättningen varierar från dag till dag, beroende på räntan på bostadsobligationer, vilket gör det omöjligt att exakt bestämma hur stor ersättningen blir längre fram i tiden.
På Konsumenternas Bank- och finansbyrå, finns en räknesnurra där bankkunder kan beräkna vad en förtida inlösen kostar i ersättning till banken.
Läs mer: Riksbankens räntechock gav svenska banker 80 miljarder i extra vinst.
Storbankerna överens: Det blir en dubbelsänkning
